:: Biblioteca Digital de Ecopsicologia (BDE)

En begreppsanalys av shinrin yoku (skogsbad) – En relevant naturterapi i distriktssköterskans hälsofrämjande ar- bete?, A concept analysis of shinrin yoku (forest bathing) - A relevant nature therapy in the health enhancing work of the district nurse?

Självständigt arbete i omvårdnad inom distriktssköterskans verksamhetsområde, DS8154, 15 hp,

VT 2020

En begreppsanalys av shinrin

yoku (skogsbad)

- En relevant naturterapi i distriktssköterskans häl-

sofrämjande arbete?

A concept analysis of shinrin yoku (forest bathing)

- A relevant nature therapy in the health enhancing

work of the district nurse?

Frida Löfquist

Sektionen för hälsa och samhälle

Författare/Author

Frida Löfquist

Titel/Title

En begreppsanalys av shinrin yoku (skogsbad) – En relevant naturterapi i distriktssköterskans hälsofrämjande ar-

bete? /

A concept analysis of shinrin yoku (forest bathing) – A relevant nature therapy in the health enhancing work of the

district nurse?

Handledare/Supervisor

Marie Rask

Examinator/Examiner

Ann-Christin Janlöv

Abstract

Aim: The aim was to clarify the meaning of shinrin yoku by identifying the concept’s antecedants, defining attri-

butes and consequences in order to possibly expand the district nurse’s health enhancing competence and treat-

ment options. Background: Swedish healthcare is facing a number of considerable challenges and improvement

requirements and investments are made to prevent illnesses and enlarge the primary care. In the future the distict

nurse will probably work with second nature related ill health in a larger extent. More science illuminates the posi-

tive and health enhancing effects of nature and evidence shows that nature works relaxing and promotes recover

after stress but also of the immune system. Paradigm changes is making room for nature in health care. Science

has shown that the concept and nature therapy of shinrin yoku gives plenty of health enhancing effect but shinrin

yoku’s definition is unclear and changes meaning depending on context which is confusing. Method: Walker and

Avant’s concept analysis in eight steps. Findings: Shinrin yoku is defined by its attributes forest visit, slow walk,

activating the senses, mindfulness, phytoncides and no achievement. Its antecedents are a forest-style environment,

serenity, switched-off technology and guide. Consequences: shinrin yoku brings health enhancing effects in six

different areas: heart and blood vessels, psyche and mood, the endocrine system, the immune system, the brain and

the autonomic nervous system and inflammation. Conclusion: Shinrin yoku can be considerable from a public

health perspective though it can be seen as a stress relieving factor as well as a health enhancing resource. The

therapy can be used as prevention, complement or separate treatment depending on the needs. It is a holistic way

of feeling better that makes the most of nature without harming it.

Keywords

concept analysis, district nurse, forest bathing, nature-based therapies, shinrin yoku

Original language: Swedish.

Sammanfattning

Syfte: Syftet var att klargöra innebörden av shinrin yoku genom att identifiera begreppets förutsättningar, definie-

rande attribut och konsekvenser för att om möjligt vidga distriktssköterskans hälsofrämjande kompetens och be-

handlingsalternativ. Bakgrund: Sveriges hälso- och sjukvård står inför ett antal betydande utmaningar och förbätt-

ringsbehov och satsningar eftersträvas för att förebygga sjukdomar och utvidga primärvården. I framtiden kommer

sannolikt distriktssköterskan i större utsträckning att arbeta med levnadsvanerelaterad ohälsa. Naturens positiva

och hälsofrämjande effekter belyses allt mer inom forskningen och det finns nu evidens som visar att naturen fun-

gerar avslappnande och främjar återhämtning efter stress men också av immunförsvaret. Paradigmskiften börjar

göra plats för naturen i vården. Forskning har visat att begreppet och naturterapin shinrin yoku ger flertalet hälso-

främjande effekter men shinrin yokus definition är dock oklar och skiftar betydelse beroende på sammanhang vil-

ket är förvirrande. Metod: Walker och Avants begreppsanalys i åtta steg. Resultat: Shinrin yoku kännetecknas av

attributen skogsvistelse, långsam promenad, aktivera sinnena, mindfulness, fytoncider och ingen prestation. Förut-

sättningarna är skogsliknande miljö, stillhet, bortkopplad teknik och guide. Konsekvenser: shinrin yoku ger hälso-

främjande effekter inom sex olika områden: hjärta och kärl, psyke och humör, det endokrina systemet, immunför-

svaret, hjärnan och det autonoma nervsystemet samt inflammation. Slutsats: Shinrin yoku kan vara betydande ur

ett folkhälsoperspektiv då det kan ses som en stresslindrande faktor och hälsofrämjande resurs. Naturterapin kan

användas som prevention, komplement eller enskild behandling i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete bero-

ende på vilka behoven är. Det är ett holistiskt sätt att må bättre som tar vara på naturens resurser utan att skada

den.

Ämnesord

begreppsanalys, distriktssköterska, naturbaserade terapier, shinrin yoku, skogsbad

INNEHÅLL

INLEDNING ....................................................................................................................... 6

BAKGRUND ...................................................................................................................... 7

Begrepp och begreppsanalys ........................................................................................... 7

Skadlig stress och kostnad för hälso- och sjukvården ..................................................... 7

Paradigmskiften gör plats för naturen i vården ............................................................... 8

Distriktssköterskans hälsofrämjande yrkesroll................................................................ 9

Problemformulering ...................................................................................................... 10

SYFTE ............................................................................................................................... 10

METOD ............................................................................................................................. 10

Datainsamlingsmetod .................................................................................................... 12

Förförståelse och etiska överväganden.......................................................................... 13

RESULTAT....................................................................................................................... 13

Begreppets användningsområden .................................................................................. 14

Shinrin yokus lexikala betydelse ............................................................................... 15

Ursprung och historia ................................................................................................ 16

Definierande attribut...................................................................................................... 17

Modellfall ...................................................................................................................... 19

Gränsfall ........................................................................................................................ 19

Relaterat fall .................................................................................................................. 20

Motsatsfall ..................................................................................................................... 20

Uppdiktat fall................................................................................................................. 21

Ogiltigt fall .................................................................................................................... 21

Förutsättningar och konsekvenser av begreppet............................................................ 22

Förutsättningarna för shinrin yoku ............................................................................ 22

Konsekvenserna – shinrin yokus hälsoeffekter ......................................................... 23

Empiriska kännetecken.................................................................................................. 25

DISKUSSION ................................................................................................................... 28

Metoddiskussion............................................................................................................ 28

Resultatdiskussion ......................................................................................................... 30

Shinrin yoku i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete ....................................... 33

Klinisk implikation ........................................................................................................ 34

Förslag till vidare forskning .......................................................................................... 34

SLUTSATS ....................................................................................................................... 34

REFERENSER .................................................................................................................. 36

Bilaga 1. Artikelöversikt ................................................................................................... 56

Bilaga 2. Analysförfarandet gällande shinrin yokus attribut, förutsättningar och empiriska

kännetecken ....................................................................................................................... 81

Bilaga 3. Exempel på kliniska implikationer i form av olika patientfall........................... 82

INLEDNING

Sveriges hälso- och sjukvård står inför ett antal betydande utmaningar och förbättringsbehov.

Socialstyrelsen sammanställde därför en lägesrapport med syftet att lyfta fram och betona vik-

ten av en ökad hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård. ”En ansenlig

andel av de kroniska sjukdomarna kan förebyggas med effektiva metoder och nuvarande kost-

nadsutveckling för den ohälsa som kan förebyggas är ohållbar.” (Socialstyrelsen, 2018, s. 3).

Den generella hälsan har blivit bättre, men fortfarande är ohälsosamma levnadsvanor ett be-

kymmer, och i både Sverige och Europa ligger fokus på att utveckla sjukdomsprevention och

utvidga primärvården (Socialstyrelsen, 2018).

Distriktssköterskan verkar inom kommunal hälso- och sjukvård, regionsjukvård såsom pri-

märvården exempelvis på en vårdcentral, samt i privat verksamhet och bär ansvaret för att

leda, fördjupa och utveckla omvårdnaden inom primärvården. Distriktssköterska i primärvår-

den innebär att vara verksam i första ledet, vanligen genom att vara den som först och oftast

sköter patientkontakterna. Andra arbetsområden är med barn och ungdomar inom barn- eller

skolhälsovård eller inom hemsjukvård och på särskilda boenden med äldre och funktionshind-

rade. De vitt skilda verksamhetsområdena och vårdformerna kräver hälsofrämjande kunskap

inom flera olika discipliner och patientgrupper. Ett hälsoekonomiskt tänk och en medvetenhet

om förändringar som sker i samhället är aspekter som ingår i distriktssköterskans yrkesroll

liksom att arbeta med livsstilsförändringar såsom att minska stress (Svensk sjuksköterskeföre-

ning, 2019). I framtiden kommer sannolikt distriktssköterskan i större utsträckning arbeta med

levnadsvanerelaterad ohälsa (Drevenhorn & Österlund Efraimsson, 2013). Prisvärda, hållbara

och miljövänliga lösningar är nödvändiga för att kunna klara av folkhälsans framtida utma-

ningar (Maller, Townsend, Pryor, Brown & St Leger, 2006).

På Linnéuniversitetet pågår forskning om den japanska naturterapin shinrin yoku i förhopp-

ning att kunna ordinera skogsbad på recept mot stressrelaterad ohälsa och resultaten ser lo-

vande ut (Harr, 2019). En framtida implementering av skogsbad i vården är således under ut-

arbetande men trots att ett antal studier publicerats om shinrin yoku har begreppet ingen ka-

rakteristisk förklaring utan beskrivs och definieras på olika sätt vilket motiverar en begreppsa-

nalys. Motivet till en begreppsanalys inom omvårdnad är oftast en önskan att vidga kunskap-

erna om en företeelse utifrån ett vårdvetenskapligt synsätt och sjuksköterskans kompetensom-

råde (Segesten, 2017).

BAKGRUND

Begrepp och begreppsanalys

Begrepp är mentala strukturer som bidrar till att skapa ordning och underlättar kommunikat-

ionen människor emellan. Samtidigt som ett begrepp ibland inte kan sammanfattas med ett

enda ord kan flera olika ord användas för ett och samma begrepp och tvärtom kan samma ord

beskriva olika begrepp (Segesten, 2017). Begrepp är således olika språkmässigt och beroende

på vem som använder begreppet samt vilken vinkel begreppet belyses ifrån (Wilson, 1963).

Det är därför nödvändigt för en fungerande kommunikation och evidensbaserad praxis att

kunna beskriva och förklara vårdens vokabulär (Walker & Avant, 2014). Inom omvårdnad är

både abstrakta och konkreta begrepp av intresse. Genom att synliggöra de utmärkande egen-

skaperna, attributen, framgår det klarare vad begreppet i fråga innebär men också vad det inte

är (Segesten, 2017).

Skadlig stress och kostnad för hälso- och sjukvården

Skadlig stresspåverkan blir allt vanligare och psykisk ohälsa är ett växande problem världen

över. Den främsta orsaken är arbetsmiljön och den mest utsatta gruppen är kvinnor eftersom

de utgör majoritet av de som arbetar inom erkänt fysiskt och psykiskt tunga områden såsom

vård och omsorg. Därmed löper kvinnor en ökad risk för att utveckla psykisk ohälsa (Hjärn-

fonden, 2017). Inom vård och omsorg är sjukskrivningstalet högt och fortsätter att öka och

sjuksköterskor är den sjätte mest sjukskrivna yrkesgruppen i Sverige (Vårdfokus, 2015). Sve-

riges sjukskrivningar kostar 62 miljarder kronor årligen varav cirka hälften beror på psykisk

ohälsa (Svenskt Näringsliv, 2018). Flera faktorer såsom tekniska framsteg har utvecklat och

förbättrat sjukvården men en utmaning är fortfarande det konstanta budgetunderskottet (Soci-

alstyrelsen, 2009) med en förlust på runt sju miljarder under 2019 (Ericson, 2019).

På grund av teknologins digitala framsteg med smarttelefoner, Ipads, datorer etcetera har

människan börjat tillbringa allt mer tid inomhus. Denna omställning har gjort att tiden som

spenderas utomhus och tiden för fysisk aktivitet har minskat (Wessel, 2017). Många männi-

skor är mer eller mindre beroende av sin mobiltelefon, uppdaterar sig ofta på sociala medier

och känner ett behov av att alltid vara uppkopplade, så kallad teknikstress, som bland annat

kan leda till sömnproblem, oro och mental utmattning (Li, 2018).

Paradigmskiften gör plats för naturen i vården

Hälso- och sjukvårdssektorn har länge fokuserat på rationalitet och teknikutveckling (Währ-

borg, 2012) men nu pågår flera paradigmskiften. Ett aktuellt paradigmskifte är att sjuksköters-

kor och annan vårdpersonal utbildas och arbetar utifrån ett holistiskt synsätt och ser på patien-

ten som en helhet istället för att bara koncentrera sig på en del eller en sjukdom (Vårdförbun-

det, 2016). Ett annat paradigmskifte är den personcentrerade vården som utgår ifrån patien-

tens resurser och behov samt en ömsesidig respekt och partnerskap vårdgivare och vårdtagare

emellan. Patienten är här delaktig och medverkar till sin vård utifrån sin unika expertis om hur

det är att leva med och uppleva ett visst tillstånd (Göteborgs universitet, 2018). Även den för-

ändrade definitionen av begreppet hälsa kan ses som ett paradigmskifte då hälsobegreppet har

skiftat under åren från ett rent medicinskt och fysiologiskt fenomen till ett antal faktorer som

behöver existera och samverka (M. Johansson, 2013). Alltsedan antikens dagar har det ansetts

att hälsan stärks av att vistas i naturmiljöer och mer och mer forskning visar att antagandet

stämmer (Grahn, 2012). Naturens positiva och hälsofrämjande effekter belyses alltmer inom

forskningen. Det finns nu evidens som visar att naturen fungerar avslappnande och främjar

återhämtning efter stress men också av immunförsvaret (Hansen, Jones, & Tocchini, 2017).

Utemiljö kan dessutom vara ett hållbart sätt att hantera den globala bördan av psykisk ohälsa

(Maller, Townsend, Pryor, Brown, & St Leger, 2006).

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en vedertagen arbetsmetod för att förebygga stillasittande

livsstil och sjukdom, behandla sjukdomar och uppmuntra till fysisk aktivitet (Folkhälsomyn-

digheten, 2013). FaR förbättrar både fysisk aktivitet och livskvalitet (Kallings, Leijon,

Hellénius, & Ståhle, 2008) och kan vara lika effektivt som läkemedel eller kognitiv beteende-

terapi (KBT) vid behandling av lindrig till måttlig depression (Anderson et al., 2015). Natur-

vistelse har förskrivits på samma sätt som FaR med framgångsrika resultat till en minimal

kostnad (Helsingborgs Dagblad, 2015; Wessel, 2017). Skåneleden blev år 2018 den första

svenska vandringsleden på recept (Region Skåne, 2018). Att ordinera natur på recept kan

minska användandet av läkemedel och bidra till att bevara skogar och parker (Harr, 2019).

Läkemedelsutsläpp från privatpersoner, vårdinrättningar och läkemedelsproduktion riskerar

människors hälsa genom att förorena dricksvatten och fisk samt bidrar bland annat till antibio-

tikaresistens och fiskdöd (Läkemedelsboken, 2015). Naturen är tillgänglig i någon form för de

flesta människor, gratis och ett redan existerande hjul som inte behöver uppfinnas igen men

förmodligen användas på ett annat sätt. Stoltz (2019) menar att den pågående globala urbani-

seringen gör att allt fler människor flyttar till växande städer och kommer på så vis allt längre

ifrån naturen. Därmed ökar risken för ohälsa då stadsbor i högre utsträckning är drabbade av

luftföroreningar och sjukdomar såsom depression och cancer. Stoltz (2019) beskriver vidare

att urbaniseringen inte bara drabbar människor utan även djur då deras habitat reduceras eller

försvinner. Städernas oaser i form av parker och andra grönområden minskar buller och för-

oreningar och kan ge skydd åt djur samt förbättrad hälsa och estetiska värden för människor.

Distriktssköterskans hälsofrämjande yrkesroll

Distriktssköterskans ansvarsområde innebär att verka för en god hälsa genom alla åldrar och

att arbeta evidensbaserat och hållbart (Svensk sjuksköterskeförening, 2019). Drevenhorn och

Österlund Efraimsson (2013) menar att genom att fokusera på hälsa och välbefinnande och

göra patienten delaktig samt stödja positiva beteendeförändringar kan distriktssköterskan fö-

rebygga ohälsa och på så sätt minska lidande och risken för sjukdom. För detta fordras att di-

striktssköterskan har kapacitet att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och ohälso-

samma livsstilsval hos sina patienter. Yrkesrollen innebär även att motivera, utbilda och

stödja patienter och närstående samt uppskatta patientens resurser och förmåga till egenvård.

Ett holistiskt perspektiv och kunskap om patientens syn på hälsa är väsentligt för att personen

i fråga ska kunna bibehålla en god hälsa (Drevenhorn & Österlund Efraimsson, 2013). Di-

striktssköterskans roll handlar även om att kunna åskådliggöra mening i patientens upplevel-

ser och situation (Svensk sjuksköterskeförening, 2016) samt självständigt kunna utföra di-

verse behandlingar inom sitt kompetensområde (Svensk sjuksköterskeförening, 2019). Inom

primärvården arbetar distriktssköterskan med sjuk- och egenvårdsrådgivning och autonomt på

olika mottagningar bland annat livsstilsmottagning. Behovet av dessa mottagningar kommer

med säkerhet att växa. I Europa beror mer än 50% av den totala morbiditeten på ohälsosamma

livsstilsfaktorer såsom stress och fysisk inaktivitet. För distriktssköterskan och för hälso- och

sjukvården generellt är detta en utmaning som kräver andra kombinationer av metoder och

behandlingar än de som existerar och används (Drevenhorn & Österlund Efraimsson, 2013)

samt nyskapande och nyttiga hälsofrämjande och förebyggande insatser för en långsiktigt

hållbar vård (Hidefjäll & Strand-Backman, 2019).

Problemformulering

Naturen är en av våra mest nödvändiga hälsoresurser och en underanvänd källa för folkhälsan

när det gäller att förebygga sjukdom, men också när det kommer till att återställa och stärka

hälsan (Maller, Townsend, Pryor, Brown, & St Leger, 2006). Begreppet och naturterapin

shinrin yoku har visat sig ge flertalet hälsofrämjande effekter (Farrow & Washburn, 2019;

Ideno et al., 2017; Yuko Tsunetsugu, Park, & Miyazaki, 2010) främst inom stresshantering

och avkoppling (Li, 2018; Miyazaki, 2018). Shinrin yokus definition är dock oklar och skiftar

betydelse beroende på sammanhang vilket är förvirrande. De vetenskapliga artiklarna som

publicerats redogör mycket kortfattat för vad shinrin yoku innebär men ger ingen djupare in-

sikt. Ingen begreppsanalys har påträffats om shinrin yoku eller inom närliggande ämnen och

inga funna studier visar hur det skulle kunna användas inom omvårdnad. För att underlätta vi-

dare forskning om ämnet behöver begreppet klargöras. Vad är shinrin yoku? Vad behövs för

att kunna genomföra terapin och vilka är de hälsofrämjande effekterna? Hur skulle shinrin

yoku kunna tillämpas i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete?

SYFTE

Syftet var att klargöra innebörden av shinrin yoku genom att identifiera begreppets förutsätt-

ningar, definierande attribut och konsekvenser för att om möjligt vidga distriktssköterskans

hälsofrämjande kompetens och behandlingsalternativ.

METOD

En begreppsanalys valdes som metod då det är en passande design för att klargöra och analy-

sera ett begrepp vilket var syftet med studien. Det finns ett antal olika sätt att genomföra en

begreppsanalys, men Walker och Avants (2014) modell är välbeprövad inom omvårdnad och

jämförelsevis lätt att förstå och genomföra även för nybörjare. Walker och Avants (2014) mo-

dell består av åtta steg. Modellen är en förenklad variant av Wilsons (1963) begreppsanalys

med 11 steg. Analysens faser steg för steg innebär:

Steg 1. Välja ett begrepp. Walker och Avant (2014) menar att valt begrepp skall vara av

stort intresse och relevant men också hanterbart för forskaren. Begreppet i aktuell kontext ska

även vara väsentligt för omvårdnad (Segesten, 2017).

Steg 2. Fastställa syftet med analysen. Syfte och problemformulering ska svara på vad av-

sikten med analysen är och varför studien är viktig att utföra.

Steg 3. Identifiera användningsområden för begreppet. Alla begreppets användningsområ-

den ska beaktas då en term kan skifta i betydelse beroende på sammanhang. Därför insamlas

data från alla tänkbara källor och informationen som framkommit används i den slutliga ana-

lysen.

Steg 4. Bestämma definierande attribut. Steget utgör begreppsanalysens kärna där forska-

ren undersöker de olika exemplen på begreppet genom att föra anteckningar på kännetecken

som förekommer gång på gång. Dessa kännetecken formar kluster vilka blir till de kritiska el-

ler definierande attributen av begreppet. Proceduren kan jämföras med när en läkare försöker

att samla ihop alla symtom för att kunna fastställa en diagnos.

Steg 5. Identifiera och skapa ett modellfall. Fallet utgör den ideala användningen av be-

greppet och innehåller samtliga av de definierande attribut som fastställdes i analysens fjärde

steg.

Steg 6. Identifiera ett gränsfall, relaterat, motsats, uppdiktat och ogiltigt fall. De olika

fallen ger läsaren konkreta exempel på vad begreppet är och hur, var och när det används kor-

rekt men visar också hur det kan misstolkas och användas fel eller utanför sitt sammanhang.

Steg 7. Identifiera förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Här etablerar forska-

ren förutsättningarna, det vill säga vilka händelser eller ting som måste finnas eller ske innan

begreppet, och vilka konsekvenserna och resultaten av begreppet är.

Steg 8. Definiera empiriska kännetecken. Dessa är fenomen som genom att vara närvarande

eller helt enkelt finnas till visar förekomsten av själva begreppet. Ett exempel på ett empiriskt

kännetecken till begreppet kärleks attribut ”attraktion” kan vara ”att kyssas” (Walker &

Avant, 2014).

Vald begreppsanalys är relativt fri utan något definitivt riktigt eller felaktigt resultat och är en

cirkulär och tidskrävande process där författaren måste gå fram och tillbaka mellan stegen

flera gånger. Den tillåter forskaren att verkligen träda in i konceptet och förstå dess uppbygg-

nad och funktion. “It is a challenging activity but provides an enormous insight into the phe-

nomenon of interest.” (Walker & Avant, 2014, s. 163). Metoden öppnar därmed för ett krea-

tivt och samtidigt täckande och noggrant sätt att analysera ett begrepp på samtidigt som för-

fattaren ges vissa konstnärliga friheter vad gäller källmaterial och utformning. En begreppsa-

nalys är inte slutgiltig utan ger ett tillfälligt (icke-permanent) svar på konceptets innebörd då

den allmänna kunskapen och vetenskapen snabbt går framåt och förändras. Dagens sanningar

kan vara inaktuella imorgon. Således ska en begreppsanalys inte betraktas som ett avslutat

verk (Walker & Avant, 2014). Författaren har inför och under arbetets gång studerat och in-

spirerats av ett antal begreppsanalyser inom omvårdnad, främst de välgjorda analyserna om

harmoni (Easley, 2007) och andlighet (Yeşilçınar, Acavut, İyigün, & Taştan, 2018).

Datainsamlingsmetod

Adekvat data har samlats in från omvårdnadsdatabaserna Cinahl och Pubmed samt de mer

medicinskt inriktade databaserna PsychInfo och SveMed. En första sökning gjordes våren år

2019 därefter en andra sökning under hösten samma år för att kontrollera om nya artiklar till-

kommit. Två nya artiklar påträffades vid den senare sökningen. Sökorden som användes var

“shinrin yoku” och “forest bathing” samt “skogsbad” i SveMed. I Cinahl gav sökningen 37

träffar varav fem artiklar valdes ut. Sökningen i PubMed gav 116 artiklar varav 19 inkludera-

des. I PsychInfo gav sökningen två artiklar, vilka var dubbletter till redan funna artiklar och

sökningen i SveMed gav noll träffar. En artikel hittades slumpvis via manuell sökning. På

grund av sökningarnas låga träffantal tillämpades inga begränsningar såsom andra sökord till

exempel “district nurse” eller ”nursing” eller något tidsspann, dock språkliga förbehåll. End-

ast artiklar på engelska, svenska och franska inkluderades i sökningsprocessen då nämnda

språk behärskas av författaren. Inga artiklar inom shinrin yoku, forest bathing eller skogsbad

anträffades på de två senare språken. Samtliga funna artiklars titlar lästes, därefter valdes de

abstrakt ut som i någon form inbegrep begreppet i fråga. En klar majoritet av valda abstrakt

var av intresse och därmed artiklarna. Totalt inkluderades 25 artiklar vilka behandlade det stu-

derade begreppet, var originalkällor, hade väl besvarat syfte, välbeskriven metod och datain-

samling, ett trovärdigt resultat, ett etiskt förfarande och bedömdes hålla en hög kvalitet utifrån

trovärdighetsbegreppen (se förklaring i Metoddiskussion) samt utifrån en artikelmatrismall

och redovisas i studiens artikelöversikt (Bilaga 1) där de numrerats från 1 till 25. Författaren

har i avsnittet Konsekvenserna – shinrin yokus hälsoeffekter samt där många artiklar refereras

till samtidigt istället för referenser valt att ange den siffra som artikeln erhållit i artikelöversik-

ten för att öka läsbarheten då samma författare förekommer i olika studier och flertalet artiklar

har många författare vilket lätt blir något förvirrande. Men också för att visa att artiklarnas de-

finitioner om vad som är shinrin yoku går isär. I översikten anges artiklarnas siffra, titel, för-

fattare, årtal, land, syfte, urval, datainsamlingsmetod, definition av shinrin yoku, genomfö-

rande, analys, resultat och kvalitetsbedömning. Exklusionskriterier för studierna i artikelöver-

sikten var således: artiklar på tyska och asiatiska språk samt artiklar som ej hade en god struk-

tur eller höll tillräckligt hög kvalitet enligt inklusionsbedömningen ovan. Studier som inte

motsvarade inklusionskriterierna, såsom exempelvis litteraturöversikter, historiska artiklar

med flera passade ej in i artikelöversikten men finns däremot med i andra delar av studiens

resultat samt i bakgrund och resultatdiskussion. Enligt Walker och Avant (2014) ska aktuell

data i analysen inte bara fokusera på medicinska och/eller omvårdnadsperspektiv utan istället

ska en vid datainsamling tillåtas för ett så brett och mångfacetterat perspektiv på begreppet

som möjligt. Alla användningsområden måste inkluderas och därför alla sorters källmaterial

för den slutliga analysen. En term kan skifta beroende på kontext. Data har således även sam-

lats in från webbaserade lexikon (termen existerar inte i analoga varianter såsom Nationalen-

cyklopedin och Bra Böckers lexikon), litteratur, tidningsartiklar, hemsidor samt från organi-

sationer och transkriberade podcastsändningar via sökningar på internet, i bibliotek och hos

bokhandlare.

Förförståelse och etiska överväganden

Ända sedan barnsben har studiens författare uppskattat att vara i naturen. Skogen och den

friska luften bidrar med något som är svårt att ta på, ett välbefinnande och ett inre i balans.

Författaren är övertygad om att det finns något djupt välgörande och kraftgivande i naturen

som är värt att veta mer om och använda sig av i vården. Förförståelsen skrevs ner innan stu-

dien påbörjades och har använts som dagbok för reflektioner under studiens gång vilket är att

föredra enligt Priebe och Landström (2017) som ett sätt att bli medveten om och hantera sin

förförståelse. Författaren har ingen tidigare erfarenhet eller kunskap om det studerade begrep-

pet. Nuvarande sysselsättning är student på distriktssköterskeprogrammet på Kristianstad

högskola, men annars arbetar studiens skapare på en vårdcentral i östra Skåne. För en be-

greppsanalys krävs inget etiskt godkännande, men inkluderade vetenskapliga artiklar i studien

har granskats utifrån ett etiskt perspektiv och författaren har i möjligaste mån eftersträvat ob-

jektivitet genom arbetet. Studien anses kunna gynna en profession (distriktssköterskan), olika

grupper i samhället och miljön vilket gör den etiskt motiverad enligt Kjellström (2017).

RESULTAT

Begreppet shinrin yoku valdes för att naturens positiva inverkan på människan och terapier

som drar nytta av naturens förmågor är av stort intresse för studiens författare. Shinrin yoku

kan vara relevant för distriktssköterskan då det har visat sig ge flertalet hälsofrämjande effek-

ter och skulle kunna bidra till nya sätt för distriktssköterskan att förebygga och hantera ohälsa

på. Begreppet har bedömts som hanterbart av författaren på grund av relativt begränsad data i

ämnet och är inget komplext paraplybegrepp vilket enligt Walker och Avant (2014) ska und-

vikas. Studien var viktig att genomföra då funna vetenskapliga artiklar inte kunnat ge en tyd-

lig, konkret bild av begreppet vilket en begreppsanalys medverkar till. Avsikten med studien

var att klargöra shinrin yokus komponenter för att om möjligt vidga distriktssköterskans häl-

sofrämjande kompentens och behandlingsalternativ.

I resultatets följande avsnitt presenteras shinrin yoku utifrån begreppsanalysens steg tre till

åtta (Walker & Avant, 2014).

Begreppets användningsområden

Steg tre innebär att identifiera alla tänkbara kontexter shinrin yoku förekommer i och dess an-

vändning inklusive lexikal betydelse och begreppets historia (Walker & Avant, 2014). Ef-

tersom shinrin yoku används som naturterapi är den övervägande majoriteten av information

hälsoorienterad. Områdena som framkom under datainsamlingen var följande:

• Återhämtning och stresslindring

• Hälsofrämjande, välgörande och preventiva effekter på kropp och själ

• Klarare tankar: bättre kognitiv förmåga, kreativitet och koncentration

• Det parasympatiska nervsystemet kontra det sympatiska

• Immunförsvaret

• Folkhälsoarbete och forskningsområde

• Bro och balans mellan människan och naturen

• Skogsterapi

• Aromaterapi

• Andlighet och mindfulness

• Nyord 2017

• Hälsotrend

Shinrin yoku används främst för rekreation, avslappning och återhämtning i samband med

stress (Furuyashiki, Tabuchi, Norikoshi, Kobayashi, & Oriyama, 2019; Li et al., 2016; Li et

al., 2008; Li et al., 2007; Morita et al., 2007; Ohtsuka et al., 1998). Det används också som en

slags aromaterapi genom att i skogen andas in välgörande ämnen från träden så kallade fy-

toncider (Furuyashiki et al., 2019; Jia et al., 2016; Juyoung et al., 2014; Li et al., 2016; Li et

al., 2008; Mao et al., 2017; Ohtsuka et al., 1998) vilket man menar stärker immunförsvaret

(Ivens, 2018; Li, 2018; Miyazaki, 2018). Shinrin yoku anses bidra med ett stort antal hälso-

främjande faktorer för både kropp och själ och förebygga sjukdom (Delorie, 2018;

(Furuyashiki et al., 2019; Helander & Sundqvist, 2019; Ivens, 2018; Jia et al., 2016; Li, 2018;

Miyazaki, 2018; Morita et al., 2007; Park et al., 2007; Park, Tsunetsugu, Kasetani, Kagawa,

& Miyazaki, 2010; Wetterholm, 2018). Shinrin yoku skiftar aktiviteten från det sympatiska

(kroppens ”fäkta-eller fly”-system) till det parasympatiska systemet (vila och återhämtning)

(Delorie, 2018; Ivens, 2018; Li, 2018; Miyazaki, 2018) och beskrivs som ett snabbverkande

balsam för själen (Kane, 2019). Det kan även bidra till ett klartänkt sinne med ökad kreativi-

tet, kognitiv förmåga och koncentration (Delorie, 2018; Helander & Sundqvist, 2019; Ivens,

2018; Wetterholm, 2018). Shinrin yoku beskrivs som ett slags samspel, likt en bro, mellan

människan och naturen (Miyazaki, 2018) och är en form av mindfulness och andlighet som

syftar till ett inre och yttre i balans (Wetterholm, 2018). I Japan är shinrin yoku en del av lan-

dets folkhälsoarbete där staten bekostar skogsbadplatser och finansierar forskningen inom äm-

net (Li, 2018). Skogsbad är dessutom en trend som får alltmer uppmärksamhet inom forsk-

ning i Japan (Tsunetsugu et al., 2010). Även i Sverige växer intresset och skogsbad börjar sy-

nas i tidningar (Björklund, 2019; Sjögren, 2019) och i sociala medier såsom Facebook-si-

dorna Shinrin-Yoku Sweden och Skogsbad i Sverige. ”Skogsbad” blev dessutom ett av årets

nyord 2017 (Språktidningen, 2018). Från början ansågs det att shinrin yoku var bra för hälsan

helt enkelt (Li, 2018) och sedermera forskades det fram evidens för tesen och begreppet ut-

vecklades till den mer medicinskt inriktade termen skogsterapi/skogsmedicin (Li et al., 2016).

Shinrin yokus lexikala betydelse

I tabellen nedan beskrivs shinrin yoku utifrån tre olika lexikons tolkningar. Författaren har

strävat efter olika perspektiv på begreppet och därför inhämtat information från ett allmänt

uppslagsverk (Your Dictionary, 2019), ett medicinskt uppslagsverk (Farlex, 2019) och ett

språklexikon (Jlearn.net, 2018). Inga direkta synonymer till begreppet har påträffats, endast

språkliga översättningar.

Tabell 1. Lexikal betydelse av shinrin yoku

Lexikon

Your Dictionary (2019)

Medical Dictionary (Farlex, 2019)

Betydelse

”A recreational and relaxing trip to the forest for

one's well-being. Origin Japanese 森林浴 (shinrin-

yoku しんりんよく, “forest bathing”), from Middle

Chinese 森林 (ʂim-lim "forest") + 浴

(jowk "bathe").”

”shinrin-yoku(shĭn-rĭn-yō′koo) [Japanese, “forest-air-

bathing”]

In traditional Chinese medicine, walking and bathing

in the forest to promote good health and prevent the

effects of aging. The air and aromas of the forest are

also believed to be therapeutic.”

Jlearn.net (2018)

”peaceful walk through the woods, being immersed

in a forest, forest therapy”

Ursprung och historia

Shinrin betyder sålunda ”skog” och yoku är japanska för ”bad” i detta fall i form av ett bad i

skogens luft och atmosfär. Begreppet har sitt ursprung i Japan som är ett av världens skogrik-

aste men också folktätaste länder. Japanerna har sedan urminnes tider haft en speciell relation

till skogen vilket märks i allt från vardagslivet till religion och kultur (Li, 2018). De största

religionerna är shintoism och buddhism som båda ser på skogen som en mystisk plats med vä-

sen (Livni, 2018). I många japanska folksagor beskrivs en form av skogsnymf eller naturgud

som bor i ett träd. Den som högg ner nymfens träd riskerade att dra på sig en förbannelse. I

Tokyo är tunnelbanan alltid fullpackad då cirka 11 miljoner människor reser med denna trans-

port dagligen. Tempot är hektiskt och missas sista vagnen hem är alternativet att stuva in sig i

ett minimalt utrymme på ett så kallat kapselhotell. Att dö på grund av övertidsarbete, karoshi,

är en verklighet i Japan (Li, 2018). I slutet av 70-talet lade myndigheterna märke till att ett

stort antal personer plötsligt föll ihop och dog. Individerna var till synes friska men hade ge-

mensamt att de tillbringat all sin vakna tid på arbetet (Liljemalm, 2018). Därför introducera-

des år 1982 ett nationellt hälsoprogram för skogsbad av dåvarande skogsvårdsministern, To-

mohide Akiyama. Den första terapiskogen som valdes för programmet var Akasawa, känd

som en av Japans vackraste skogar (Li, 2018).

Definierande attribut

Målet för analysens fjärde steg är att hitta begreppets huvudkomponenter, delarna som verkli-

gen utgör begreppets kärna (Walker & Avant, 2014). Komponenterna vad gäller shinrin yokus

attribut, förutsättningar och empiriska kännetecken kunde samlas in och verifieras genom att

först sammanställa aktuell data. Därefter markerades attribut, förutsättningar och empiriska

kännetecken i olika färger, sedan ringades de komponenter in som flertalet källor hade ge-

mensamt, se exempel i Bilaga 2.

De definierande attributen har tilldelats en bokstav för att kunna markeras i de kommande fal-

len som utgår ifrån att gestalta attributen i olika sammanhang. Shinrin yokus definierande at-

tribut är följande:

Skogsvistelse (A). Samtliga artiklar 1-25 (Bilaga 1) beskriver shinrin yoku som en form av

besök i skogen. Det innebär att vara i skogen (Delorie, 2018) och att bada i skogsatmosfären

(Yoshifumi, 2018) genom att skapa kontakt med naturen (Park et al., 2007; Park et al., 2010)

och på så vis kan människans och naturens rytm synkroniseras (Miyazaki, 2018). Det handlar

om att bli ett med naturen (Ivens, 2018; Li, 2018) genom att ta det lugnt och bara vara, sitta,

ligga och promenera i skogen (Ochiai et al., 2015) och inte minst andas in och ut med lugna,

djupa andetag vilket hjälper till att aktivera det parasympatiska nervsystemet (Krieger, 2017).

Långsam promenad (B). Tolv artiklar (4, 5, 6, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 20 & 22) gör gäl-

lande att shinrin yoku dessutom rör sig om en stillsam promenad i skogen, inte bara en vanlig

spatsertur (Ottosson & Ottosson, 2014) utan att ta sig fram sakta (Delorie, 2018; Ivens, 2018;

Miyazaki, 2018). En sträcka på 2-2,5 km under 2-4 timmar är inte ovanligt, gärna ”jordad”

det vill säga barfota för en bättre kontakt med marken (Li, 2018) och för att upptäcka naturen

runtomkring sig. Det är således ingen powerwalk eller hajk som ska genomföras (Livni,

2018).

Aktivera sinnena (C). Synen aktiveras genom att stanna upp och se naturens skiftningar och

skönhet och att lyssna utåt på vildmarkens tystnad och höra ljud från olika riktningar, allt från

en bäck till fåglars kvittrande (Li, 2018). Luktsinnet har lärt människan att skilja på vänner

och fiender och lukter har en direktkoppling till hjärnans limbiska system där doftminnen kan

väcka starka känslor inom oss såsom nostalgi och välbefinnande (Atsushi, 2017). Att andas in

och dofta på granens aromer och känna på barken eller krama stammen kan ge en märkligt

lugnande effekt. Smaksinnet aktiveras genom att äta av skogens skafferi i form av frukter och

örter, bär och svamp eller kanske en medhavd picknick (Li, 2018; Livni, 2018). För att kunna

tillgodogöra sig skogens läkande atmosfär till fullo krävs att samtliga sinnen aktiveras (Delo-

rie, 2018; Ivens, 2018; Li, 2018; Miyazaki, 2018; Ottosson & Ottosson, 2014; Wetterholm,

2018). För att åstadkomma aktiveringen öppnas och stängs ett sinne i taget (Liljemalm, 2018).

”Låt bara sinnena fånga upp det som kommer.” Shinrin yoku innebär att ströva med sinnena

vidöppna (Ottosson & Ottosson, 2014).

Mindfulness (D). En viktig del av shinrin yoku är en medveten närvaro, mindfulness, genom

hela aktiviteten (Delorie, 2018; Ivens, 2018; Li, 2018; Miyazaki, 2018). Wetterholm (2018)

menar att den form av naturkontakt som uppstår av shinrin yoku leder en bortom vardagsmed-

vetandet och bidrar till att lättare kunna slappna av och bada sinnena i skogsatmosfären. En-

ligt Cloutier (2015) är denna mindfulness mer effektiv än mindfulness inomhus eftersom den

kommer mer naturligt och går mer på djupet.

Fytoncider (E) är flyktiga doftämnen som finns i trädens essentiella oljor (Li et al., 2006).

Fytoncider betyder ungefär ”växtdödare” på grekiska (Li, 2018) och är trädens antimikrobi-

ella försvar mot angrepp i form av svampar, insekter och bakterier. Doftämnena kan stärka

vårt immunförsvar och förbättra vår sömn och kreativitet bland annat (Livni, 2018). Fytonci-

der finns främst i barrträd och är en del av trädens kommunikationssystem. Exempel på fy-

toncider är D-limonen som doftar citron, alfa-pinen (talldoft) och kamfen som har en kådaktig

och lite terpentinliknande doft (Li, 2018). Under shinrin yoku inandas aromerna (Delorie,

2018; Li, 2018; Livni, 2018; Miyazaki, 2018) och bidrar på så sätt med en annan naturkur

nämligen aromaterapi (Ivens, 2018; Li, 2018; Miyazaki, 2018). I skogen inandas skogens ut-

andning enkelt uttryckt (Shinrin-yoku.org, i.å.)

Ingen prestation (F). Shinrin yoku är helt krav- och prestationslöst. Det handlar om självläk-

ning och välmående (Delorie, 2018) och att ta sig fram långsamt utan press, en aktiv komfort

som Miyazaki (2018) formulerar det. Att sakta ner och glömma bort tiden (Li, 2018). Det är

ingen träning eller tävling (Ivens, 2018; Li, 2018) och det handlar heller inte om distans eller

kraftprov (Cloutier, 2015). Denna skogskur fungerar bäst när man strosar planlöst och an-

stränger sig minimalt (Livni, 2018). ”Tanken är att skogen ska stå för ett lugn och en kravlös-

het som är svåra att hitta i andra miljöer och sammanhang” (Liljemalm, 2018).

Modellfall

Det femte analyssteget är ett modellfall för att presentera begreppets alla definierande attribut

som framkom i steg fyra (A-F). Det kan vara ett fall från verkliga livet, hittat i litteraturen el-

ler konstruerat av författaren för demonstration (Walker & Avant, 2014).

Fall: Jessica har alltid velat åka till Japan och nu är hon äntligen där.

För fyra dagar sedan gick hon en Shinrin yoku-kurs med en erfaren guide.

Nu befinner hon sig på Fureai-leden i Akasawa-skogen. (A)

Fötterna är bara för att få kontakt med marken och hon går långsamt. (B)

Hon har lärt sig hur hon ska öppna och omfamna sina sinnen (C)

och verkligen bara vara här och nu (D) och lyssna till bäcken och fågelsången.

Hon känner på trädens skrovliga bark och inandas deras doftämnen. (E)

Promenaden är lugn och tyst, helt utan prestation (F) i form av steg- eller pulsmätare.

När målet nås känner hon sig avslappnad och uppfriskad.

Kommentar: detta är ett konstruerat skolexempel på shinrin yoku där samtliga sex definie-

rande attribut återfinns i sitt rätta sammanhang. Det är rätt miljö, korrekt tillvägagångssätt och

önskade effekter i form av avslappning och uppfriskning.

Gränsfall

Ett fall som innehåller de flesta av attributen men inte alla. Gränsfallet, det relaterade fallet,

motsatsfallet, det uppdiktade och det ogiltiga fallet utgör begreppsanalysens sjätte steg (Wal-

ker & Avant, 2014).

Fall: Beata är en 17-åring som alltid hakar på de senaste hälsotrenderna.

Denna söndag är det skogsbad i Nacka-reservatet (A) som gäller.

Det blå spåret är fem km och Beata börjar gå i maklig takt. (B)

Hon tittar på vårblommor, lyssnar på koltrasten (C) och andas in skogsluften. (E)

Hon har ingen tid att passa (F) och strosar runt med hunden Figaro.

Men Figaro som är en stor Sankt Bernhardshund drar rejält i kopplet

så Beata får fullt upp med att kontrollera och hålla in honom.

Kommentar: fallet ligger väldigt nära skogsbad men attribut 4) saknas då Beata inte kan vara

medvetet närvarande utan måste planera sin promenad och koncentrera sig på sin hund istäl-

let.

Relaterat fall

Här är ett fall som är besläktat med eller liknar begreppet, men skiljer sig åt vid närmare

undersökning (Walker & Avant, 2014).

Fall: Joel sitter i skuggan under den krokiga gamla tallen på sin skogstomt (A)

med sig har han en ångande kopp te och Dagens Nyheter.

Tallgrenarna rör sig i vinden och doftar (C) ljuvligt efter en dags värme och solsken.

Just nu bara njuter Joel och inandas den härliga aromen. (E)

Men grannen får plötsligt för sig att klippa sin gräsmatta

vilket gör det omöjligt att slappna av och bli medvetet närvarande i stunden (D)

och Joel går därför in för att fortsätta läsningen inomhus istället.

Kommentar: fallet kan på ytan likna shinrin yoku men innehåller bara vissa av begreppets at-

tribut samt störande moment som förstör den terapeutiska tanken. Därmed uteblir önskade ef-

fekter.

Motsatsfall

Fallet nedan är inte det studerade begreppet utan helt felaktigt och består snarare av motsatsen

(Walker & Avant, 2014).

Fall: Caroline känner verkligen att hon behöver träna efter jobbet.

Joggingskorna är på och hon är redo för ett snabbt varv runt stadsdelen.

Hon handlar en islatte på vägen som hon sveper på några få sekunder.

I öronen pumpar de nyaste hitsen på maximal volym.

Turen går i centrum förbi kontorsbyggnader och diverse butiker.

Efteråt känner hon sig utmattad men fortfarande stressad.

Det blev drygt sex km på 25 minuter vilket är på tok för långsamt.

Kommentar: ovan beskrivet fall innehåller inga av begreppets definierande attribut varken

vad gäller tillvägagångssätt, miljö eller sinnesstämning utan utgör själva motpolen till shinrin

yoku. Här beskrivs istället en stressad situation med fokus på snabbhet och prestation. Ingen

önskad effekt uppnås då shinrin yoku inte utförs här överhuvudtaget.

Uppdiktat fall

Ett påhittat fall med idéer som uppstått utan direkta fakta eller erfarenheter där inspirationen

istället kommer från science fiction och liknande (Walker & Avant, 2014).

Fall: Äntligen har NASA kunnat skicka en grupp förväntansfulla

astronauter till “den röda planeten” för en marspromenad. (B)

Gravitationen på plats är cirka en tredjedel av Jordens.

Astronauterna studsar därför omkring likt gummibollar och

har svårt för att hålla sig för skratt, kapten McDowell utrycker det såhär:

“Det är som att vara i en enorm hoppborg! Jag är fyra år igen!”

Väl hemma känner sig samtliga resenärer lyckliga

och tillfredsställda – de har uträttat något helt unikt.

Kommentar: det enda som finns med av attributen är promenaden (B) om än en väldigt udda

och inte särskilt stillsam sådan. Fallet beskriver en ytterst primitiv form av shinrin yoku i

rymden som av förklarliga skäl inte är utformad eller beprövad ännu.

Ogiltigt fall

Ett fall där begreppets villkor används utanför begreppets innebörd eller felaktigt på annat

sätt. Här återfinns ett eller två av attributen men de flesta passar inte in alls (Walker & Avant,

2014).

Fall: Jonna och Arvid har beslutat att placera sin lille son, Loke,

på en ur-och skurförskola nära deras bostad i Lund.

Föreståndaren har berättat att barnen är ute i skogen (A)

i princip hela dagen även när de sover och äter.

Föräldrarna tycker att det låter bra med mycket frisk luft. (E)

Dessutom tränar Loke och de andra barnen sin balans och grovmotorik

när de hoppar på stubbar och går på stora stenar.

Kommentar: att vara utomhus innebär inte per automatik att skogsbad utförs. Begreppet är

inte heller utarbetat för eller testat på barn. Här återfinns två utav de definierande attributen

(A och E) men tagna ur sitt sammanhang.

Förutsättningar och konsekvenser av begreppet

Steg sju används främst för att förklara begreppets sociala kontext och dess generella använd-

ning. Förutsättningarna gör så att teoretikern kan urskilja underliggande tankar och antagan-

den av begreppet. Konsekvenserna kan visa oväntade förhållanden mellan olika parametrar

och därför peka ut möjliga riktningar för framtida forskning (Walker & Avant, 2014).

Förutsättningarna för shinrin yoku

Skogsliknande miljö. Platsen för utförandet av shinrin yoku kan vara en skog, en park eller

annat grönområde (Delorie, 2018) eller var som helst där träd och växter finns (Miyazaki,

2018) inklusive trädgårdar. Det kan vara en botanisk trädgård men även gröningen utanför ett

äldreboende (Cloutier, 2015). Det räcker med krukväxter inomhus för en positiv inverkan på

människors mående (Lee, Lee, Park, & Miyazaki, 2015; Stefan, Gueguen, & Meineri, 2015).

Men det finns även riktiga terapiskogar (Ivens, 2018) och skogsbadplatser som lämpar sig ex-

tra väl (Liljemalm, 2018). I Japan finns 62 certifierade skogar där det finns uppsatta shinrin

yoku-instruktioner utmed särskilt utvalda stigar (Li, 2018; Livni, 2018).

Stillhet. Ett skogsbad ska utföras i lugn och ro och i tystnad (Delorie, 2018; Ivens, 2018; Li,

2018; Miyazaki, 2018) utan att skynda sig eller ha något bestämt mål (Miyazaki, 2018). Fär-

den ska vara rofylld och tankfull (Suarez, 2016). Enligt Livni (2018) gör stillheten att man

blir uppmärksam på ett avslappnat och omedvetet sätt som ibland kallas för mjuk fascination

där naturen fångar uppmärksamheten utan utövarens ansträngning (Li, 2018). Vilket i sin tur

kan leda till en själslig mottaglighet (Livni, 2018).

”And into the forest I go, to lose my mind and find my soul.”

- John Muir (1838 – 1914), skotsk-amerikansk filosof, glaciolog och naturforskare

Bortkopplad teknik. Tekniska prylar såsom mobiltelefoner, hörlurar, skärmar och så vidare

ska vara frånslagna eller lämnas hemma och inte användas under shinrin yoku (Delorie, 2018,

Helander & Sundqvist, 2019, Ivens, 2018, Li, 2018, Liljemalm, 2018 & Livni, 2016). En av-

sikt med terapin är att komma ifrån teknikstressen och att inte bli distraherad eller störd (Li,

2018).

Guide. Det kan vara svårt för en nybörjare att koppla på och av sinnena så i början kan en

guide behövas (Li, 2018). Guiden hjälper även utövaren med att kunna fokusera och vara när-

varande (Helander & Sundqvist, 2019). I Japan på särskilda shinrin yoku-center gör utbildade

skogsterapeuter en kortare hälsocheck med kontroll av vitalparametrar såsom blodtryck, puls

och temp innan guidningen genom skogen. Guiden kan på så vis individanpassa och skräd-

darsy skogsbadet genom att ta reda på vilka behov personen har (Demetriou, 2017). Guiden

hjälper även deltagaren att vara sinnligt närvarande och genomföra shinrin yoku på rätt sätt

(Wetterholm, 2018). När deltagaren har förstått shinrin yokus grunder och tillvägagångssätt

kan terapin göras självständigt (Miyazaki, 2018) antingen enskilt eller i grupp (Liljemalm,

2018).

Konsekvenserna – shinrin yokus hälsoeffekter

Här presenteras de evidensbaserade konsekvenserna som framkom av shinrin yoku. Hälsoef-

fekterna har sammanställts utifrån resultaten i artiklarna 1-25 i artikelöversikten (Bilaga 1).

Evidens för shinrin yokus positiva effekter på hälsan har kunnat påvisas inom sex områden:

hjärta och kärl, psyke och humör, det endokrina systemet, immunförsvaret, hjärnan och det

autonoma nervsystemet samt inflammation, se Figur 1. Figuren har skapats för att ge läsaren

en överblick över de aktuella områdena men också över de enskilda effekterna inom varje

område.

De hälsofrämjande effekterna av shinrin yoku

Hjärta och kärl Psyke och humör

- Hjärta och blodkärl

slappnar av

- Reducerat blodtryck

- Pulsen går ner

- BNP går ner

- Minskad stress

- Lugn, avkoppling

- Återhämtning

- Negativa känslor såsom

ilska, nedstämdhet,

fiendskap minskar

- Positiva känslor såsom

välbefinnande, vitalitet

ökar

- Oro, trötthet, förvirring,

ångest minskar

- Godare humör

- Mer energi/kraft

Det

endokrina

systemet

- RAAS-

aktiviteten

minskar

- Angiotensin II

ökar

- Kortisol

minskar

- Blodglukos

minskar

Immunför-

svaret

- Antalet NK-celler

ökar likaså NK-

aktiviteten

- Oxidativ stress

minskar

- Anticancer-

proteiner ökar

Hjärnan och det

autonoma

nervsystemet

- Mer aktivitet i det

parasympatiska

- Mindre aktivitet i det

sympatiska

- Adrenalin, noradrenalin,

dopamin minskar

- Den prefrontala

hjärnaktiviteten minskar

Inflamma-

tion

- minskar

- Cytokiner

minskar

Figur 1. De hälsofrämjande effekterna av shinrin yoku.

Hjärta och kärl. Artikel 5 fann att både puls och det systoliska blodtrycket sjönk efter shin-

rin yoku jämfört med stadspromenad och att genom att öka aktiviteten i det parasympatiska

nervsystemet (aktiveras i vila, bygger upp och återhämtar kroppen) skulle shinrin yoku kunna

bidra med ett mer avslappnat hjärt- och kärlsystem. Artikel 10 och 14 påvisade sänkta BNP-

värden och den senare visade att effekten förbättrades vid upprepad shinrin yoku-session efter

fyra veckor med ett fortsatt sjunkande BNP. Studierna 3, 19 och 21 visade att pulsen sjönk ef-

ter shinrin yoku och 6, 13 och 16 kom fram till att även blodtrycket sjönk hos deltagarna. Ar-

tiklarna 5, 23 och 24 fann både puls- och blodtryckssänkande resultat efter shinrin yoku. Stu-

die 12 fann att nivån av den kärlsammandragande peptiden Endotelin-1 var betydligt lägre

hos skogsbadarna. Däremot framkom i studie 15 att antalet gånger shinrin yoku utfördes inte

påverkade förekomsten av hypertoni eller blodtrycket på sikt.

Psyke och humör. De flesta studier har undersökt shinrin yokus effekter på humör och sin-

nesstämning. Studie 1, 5, 11, 12, 13, 16, 18, 20, 21, 23, 24 och 25 påvisade att deltagarnas

självupplevda humör förbättrades i form av ökat välbefinnande efter shinrin yoku. Effekten

efter terapin var främst att de positiva känslorna blev starkare och ökade (2, 24 & 25) medan

de negativa minskade (1, 3, 4, 6, 11, 12, 16, 20, 24 & 25). Stressen minskade (4, 7, 21, 22 &

23) och känslan av kraft, energi, avkoppling och återhämtning ökade (3, 21, 22, 23 & 25).

Symtom såsom trötthet och förvirring reducerades (3). Deltagarna kände sig i högre grad upp-

friskade och vitala efter skogsbad jämfört med vistelse i urban miljö (22 & 23). De positiva

effekterna var tydligast hos de med mest besvär i form av svår oro/ångest (20), depressiva ten-

denser (6) eller hög stressnivå (4).

Det endokrina systemet. Studie 11 visade att det skyddande och blodtrycksreglerande Angi-

otensin II ökade samtidigt som aktiviteten i RAAS (Renin-Angiontensin-Aldosteron-syste-

met) minskade efter shinrin yoku (13) vilket kan leda till lägre blodtryck. Artikel 16, 18, 19

och 23 påvisade att kortisol sjönk likaså blodglukos (17) efter skogsbad.

Immunförsvaret. Natural killer(NK)-celler utgör en viktig del av kroppens immunförsvar ge-

nom att känna igen och förgöra virusinfekterade celler och cancerceller (Smeds, 2018). Shin-

rin yoku ökade antalet NK-celler likaså deras aktivitet (9 & 10) och reducerade syrets nedbry-

tande verkan på cellerna (oxidativ stress) såsom lägre malondialdehyd-värde (11 & 14). Ma-

londialdehyd är en nedbrytningsprodukt av fettsyror och en biomarkör för oxidativ stress (Del

Rio, Stewart, & Pellegrini, 2005). Studie 9 påvisade dessutom en markant ökning av antican-

cerproteinerna granulysin, granzym A och B och perforin.

Hjärnan och det autonoma nervsystemet. Shinrin yoku ökade aktiviteten i det parasympa-

tiska nervsystemet och bromsade in det sympatiska nervsystemet vilket kunde påvisas genom

bland annat mätning av stresshormonet kortisol i saliv eller serum före och efter shinrin yoku

(2, 19 & 21). Signalsubstanserna, tillika stresshormonen adrenalin och noradrenalin, mins-

kade (10 & 16) likaså dopamin (3). Studie 18 visade att hjärnaktiviteten i prefrontala cortex

(centra för bland annat analys och snabba beslut) sjönk efter shinrin yoku.

Inflammation. Shinrin yoku minskade den inflammatoriska verksamheten (7, 12, 13 & 14)

vilket kunde påvisas genom minskad proinflammatorisk aktivitet med en lägre nivå av cytoki-

nerna tumörnekrotisk faktor (TNF) och Interleukin-6 i blodet (11 & 12). Cytokiner är protei-

ner som verkar proinflammatoriskt och utsöndras i samband med bland annat stress (Vumma,

Johansson, & Venizelos, 2017).

Artikel 8 undersökte effekterna på nacksmärta av enbart shinrin yoku jämfört med shinrin

yoku och stretching. God verkan uppnåddes i form av kraftigt reducerade triggerpunkter hos

stretchgruppen till skillnad från enbart shinrin yoku, således tas ej smärta med i denna studies

vetenskapliga effekter då det inte kan bevisas att enbart shinrin yoku har en smärtstillande ef-

fekt. Trots det finnes artikelns resultat intressant ur klinisk synpunkt och har därför tagits upp

här. Exempel på resultatets kliniska implikation finns i Bilaga 3.

Empiriska kännetecken

Analysens sista steg är inte ett verktyg för att mäta begreppet utan ett sätt för att känna igen

och uppskatta begreppets faktiska komponenter. De empiriska kännetecknen används i första

hand för abstrakta begrepp (Walker & Avant, 2014), men i studien framkom viktiga bestånds-

delar som existerar där shinrin yoku finns och som medverkar till att förklara shinrin yokus

attribut, betydelse och kontext.

Biofili. Människan har en omedveten dragning och en naturlig läggning till naturen som kal-

las biofili. Den största delen av människans tid på jorden har tillbringats utomhus vilket bidra-

git till att människan fått en förkärlek till naturmiljön och därför känner de flesta sig bekväma

i detta urhem (Grahn, 2012). Moder Jord är källan till allt liv och människan har under åren

utvecklats till att respektera och förundras över alla livsformer naturen bjuder eftersom de

gjort liv och överlevnad möjliga (Li, 2018 & Livni, 2018). ”Har du kollat riktigt noga på en

lingonblomma någon gång? … De är så overkligt vackra! De ser ut som att de är gjorda av

porslin.” (Helander & Sundqvist, 2019). Att endast titta på en film med skogslandskap gör

människor mer avslappnade och förbättrar måendet (Tsutsumi, Nogaki, Shimizu, Stone, &

Kobayashi, 2017) och en grön utsikt från ett fönster förbättrar chanserna till snabbare åter-

hämtning (Ulrich, 1984). Orsaken till att träden kan hela oss även på avstånd kan vara biofili

(Livni, 2018). Delorie (2018), Ivens (2018), Li (2018) och Miyazaki (2018) menar att biofili

och att bry sig om naturen ger trygghet och samhörighet och känslan av att vara hemma. Bio-

fili sammankopplas med attributet skogsvistelse då det kan förklara den trivselfaktor som

många människor upplever i skogen.

En ekologisk inställning. Forskning visar att personer som bryr sig om och verkar för natu-

rens och klimatets hälsa mår bättre (Annerstedt van den Bosch & Depledge, 2015). Delorie

(2018) och Li (2018) menar att intresse för naturen och dess framtid likaså urbanisering och

stadsplanering (Ivens, 2018; Miyazaki, 2018) existerar i shinrin yokus sammanhang och på-

verkar dess möjligheter. Barn som växer upp med naturen lär sig att uppskatta och värdesätta

den (Li, 2018). Motsatsen är en nutida tendens som fått etiketten ”nature-deficit disorder” och

innebär att alltfler barn kommer längre och längre ifrån och har tappat kontakten med naturen

vilket kan inverka negativt på hälsan (Wessel, 2017), men även vuxna är i behov av att på nytt

lära sig hur man är i naturen (Helander & Sundqvist, 2019). Termen ”plant blindness” eller

”växtblindhet” myntades i slutet på 90-talet och innebär att inte kunna se eller uppskatta väx-

ter i deras naturliga omgivning. Tillståndet blir allt vanligare i takt med urbaniseringen. Män-

niskor har en tendens att upptäcka och bry sig om djur men växter och träd hamnar däremot i

skymundan trots att de spelar en avgörande roll inom ekologi, miljö, klimat och forskning.

Växter används i livsnödvändiga läkemedel mot bland annat leukemi och spås i framtiden

kunna användas som förnybart biobränsle (Ro, 2019). Således behöver människan naturen

(Liljemalm, 2018) och den behöver vår omsorg (Li, 2018). En ekologisk inställning hänger

samman med skogsvistelse och långsam promenad likaså aktivera sinnena då attributen kan

göra så att personen upptäcker och ser naturen på ett annat sätt och därmed kanske också upp-

skattar den mer.

Utomhusaktivitet. Aktiviteten kan vara yoga eller annan meditation (Delorie, 2018; Li,

2018) eller att slå sig ner i en tyst ände av parken med sitt lunchpaket (Li, 2018; Helander &

Sundqvist, 2019). Maria Helander (2019), beteendevetare, rekommenderar att inta minst en

måltid/dag utomhus för större välbefinnande. I Japan är det vanligt att ha en teceremoni utom-

hus (Delorie, 2018; Li, 2018). Shinrin yoku ger inspiration till och inspireras av utomhusakti-

viteter såsom att sola, bygga en koja, vada längs en bäck, titta på gryningen eller solupp-

gången, flyga drake, cykla, bygga en snögubbe, rida, bada i en sjö eller plocka bär och svamp

(Delorie, 2018) eller vila i en hängmatta (Wetterholm, 2018). Gemensamma nämnare: att be-

finna sig utomhus under lugna former, låta naturen tala för sig själv och dra nytta av dess lä-

kande krafter. Utomhusaktivitet kan skildra de två attributen skogsvistelse och fytoncider då

shinrin yokus grund vilar på att vara utomhus för kunna ta del av dessa attribut. Dessutom för-

stärks och underlättas attributen långsam promenad, aktivera sinnena och mindfulness i natu-

ren.

I analysens slutfas, så också i detta fall, görs figurer för att ge läsaren en bättre överblick av

förutsättningarna, attributen, konsekvenserna och ibland även de empiriska kännetecknen

(Walker & Avant, 2014), se Figur 2.

Förutsättningar

Skogsliknande miljö

Stillhet

Bortkopplad teknik

Guide

Attribut

Skogsvistelse

Långsam promenad

Aktivera sinnena

Mindfulness

Fytoncider

Ingen prestation

Konsekvenser - shinrin yoku

har hälsofrämjande effekter på:

Hjärta och kärl

Psyke och humör

Det endokrina systemet

Immunförsvaret

Hjärnan och det autonoma

nervsystemet

Inflammation

Empiriska kännetecken

Biofili

En ekologisk inställning

Utomhusaktivitet

Figur 2. Sammanfattning av shinrin yokus förutsättningar, attribut, konsekvenser och empiriska kännetecken.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Studiens kvalitet har bedömts utifrån Polit och Becks (2017) tolkning av Lincoln och Gubas

(1985) trovärdighetsbegrepp: tillförlitlighet (credibility), verifierbarhet (dependability), pålit-

lighet (confirmability) och överförbarhet (transferability). Begreppet tillförlitlighet inbegriper

huruvida studien kan ge en sanningsenlig bild av verkligheten och om metod och resultat kan

besvara syftet. God verifierbarhet, det vill säga att metod och analys är väl beskrivna, kan

göra så att andra forskare kan upprepa studien med liknande resultat. Pålitlighet innebär för-

fattarens strävan efter objektivitet genom att inte låta studien påverkas av egna perspektiv el-

ler förförståelse. Det sista trovärdighetsbegreppet, överförbarhet, behandlar möjligheten att

kunna omsätta studiens resultat i en annan kontext.

Tillförlitlighet. Författaren anser att ett klargörande av shinrin yoku är första steget och en

förutsättning för att kunna använda begreppet korrekt, exempelvis för behandling eller vidare

forskning vilket även Walker och Avant (2014) betonar. Ett flertal litteraturöversikter har ny-

ligen, så sent som 2019, gjorts i ämnet eller närliggande områden (Antonelli, Barbieri, &

Donelli, 2019; Frumkin et al., 2017; Hansen et al., 2017; Ideno et al., 2017; Oh et al., 2017;

Trøstrup, Christiansen, Stølen, Nielsen, & Stelter, 2019; Tsunetsugu et al., 2010) så ytterli-

gare en översikt hade sannolikt inte tillfört ny kunskap. Författaren är dessutom bara en per-

son vilket hade gjort en litteraturöversikt till ett olämpligt metodval (Bettany-Saltikov &

McSherry, 2016) och kunnat sänka tillförlitligheten. Att vara ensam författare är således inte

en nackdel på samma sätt som i en litteraturöversikt, dock fortfarande en nackdel och en möj-

lig svaghet i studien. Det finns andra former av begreppsanalyser än den valda som hade kun-

nat ge andra resultat på grund av andra förfarande och datainsamlingsmetoder såsom att end-

ast använda sig av vetenskapliga artiklar. Men eftersom shinrin yokus innebörd och utförande

var något undermåligt beskriven i de vetenskapliga studierna passade Walker och Avants

(2014) variant. I analysen har därmed vetenskaplig data kunnat kompletteras med värdefull

information från annan litteratur och kunniga inom området såsom utövare och guider vilket

troligtvis givit analysen mer djup. Vald metod har medverkat till att besvara och fullborda

syftet vilket tyder på att metoden var lämplig och kan stärka tillförlitligheten. Litteratursök-

ningen har gjorts systematiskt för att inte missa viktiga artiklar i ämnet i adekvata databaser

för omvårdnad vilket är studiens huvudområde, vilket stärker tillförlitligheten. Genom att

göra en litteratursökning både våren och hösten 2019 tillkom artiklar som bidrog till ett fylli-

gare och mer varierat resultat och därmed högre kvalitet. Artiklar med syftet ”att införskaffa

evidens för…” granskades extra noggrant då studiens författare menar att en sådan avsikt ofta

bottnar i en relativt riktad förförståelse.

För att stärka verifierbarheten har författaren ansträngt sig och strävat efter att följa och be-

skriva begreppsanalysens steg så noggrant som möjligt i metodavsnitt och resultat samt med

exemplet i Bilaga 2.

Pålitlighet. I andra studieformat kan det få negativa följder om författaren är engagerad i äm-

net då detta kan bidra till bias i form av önsketänkande och ”finputsad” tolkning i analysfasen.

I Walker och Avants (2014) begreppsanalys är det snarare en fördel om ämnet ligger författa-

ren nära om hjärtat då metoden är så omfattande och inte innehåller någon latent tolkning utan

en sammanfattning av upprepningar som blir konceptets attribut, förutsättningar etcetera. Uni-

versitetets (Kristianstad högskola) bibliotekarier har tillfrågats och assisterat under söknings-

processen vilket kan stärka pålitligheten. Sökningarna gjordes i fritext då varken ”shinrin yoku”,

”forest bathing” eller ”skogsbad” fanns angivna som sökord i någon utav databaserna och därmed

uteslöts orden som headings eller MESH-termer. Artikelöversikten (Bilaga 1) gjordes för att

stärka pålitligheten genom att läsaren lättare skulle kunna följa med och få inblick i den data

som använts samt dess kvalitet. Inkluderade artiklar har granskats utifrån trovärdighetsbe-

greppen. För objektivitet har författaren även tagit med artiklar som inte är positivt inställda

till shinrin yoku (Kang et al., 2015; Morita et al., 2011). Studien innehåller flertalet referenser

varav en klar majoritet är vetenskaplig litteratur i form av primärkällor vilket kan anses stärka

pålitligheten. Författaren har strävat efter reflexivitet genom studien genom att medvetande-

göra och reflektera över sin förförståelse genom dagboksanteckningarna för att kunna ta ett

steg tillbaka och inte låta sig eller analysen påverkas av förförståelsen.

Överförbarhet. Av artikelöversiktens (Bilaga 1) 25 studier var 24 utförda i Ostasien men stu-

dien utförd i Polen (Bielinis, Takayama, Boiko, Omelan & Bielinis, 2018) och en svensk pi-

lotstudie (Harr, 2019) påvisade samma hälsofrämjande effekter vad gäller sina deltagare trots

att dessa befann sig i en annan miljö under lite annorlunda förhållanden. En begreppsanalys

överförbarhet är svår att spekulera i eftersom analysmetoden inte har något helt fastställt för-

farande. Det bör betänkas att trovärdighetsbegreppen främst är utformade för kvalitativa stu-

dier (Polit & Beck, 2017).

Resultatdiskussion

Tyngdpunkten och resultatdiskussionens fokus består av shinrin yokus definierande attribut

då de utgör begreppets mest essentiella beståndsdelar och kärna. Distriktssköterskan kan an-

vända den kompletta naturterapin eller utgå ifrån ett eller flera av attributen i sitt hälsofräm-

jande arbete. Resultatdiskussionen avslutas med en sammanfattning både om resultatet all-

mänt och shinrin yoku i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete.

Skogsvistelse. Skogen är inte bara en vacker, tyst och kravlös plats. Shinrin yoku har en posi-

tiv och specifik effektivitet på symtomen stress, oro och depression. Dean et al. (2018) menar

att personer som har en relation till och vistas i skogen mår bättre och drabbas i mindre ut-

sträckning av just dessa tre symtom. I Sverige finns goda förutsättningar för shinrin yoku och

andra former av skogsvistelse då landets areal till 69% består av skog (SCB, 2019) varav 83%

barrskog (Svenskt Trä, i.å.) och för att terapin visat sig fungera även under den kalla årstiden

(Bielinis, Takayama, Boiko, Omelan & Bielinis, 2018). Forskning har visat att interventioner

som utgår från naturen ger positiva hälsoeffekter hos befolkningen (Shanahan et al., 2019).

Redan när barn är små bör skogen introduceras som en angenäm plats att vistas i för att göra

aktiviteter eller bara vara och må bra i och inte minst efteråt. Interventionen kan göra att bar-

nen växer upp med en fungerande copingstrategi mot främst stress men också dåligt humör

eller nedstämdhet och en skogsvänlig inställning. Ingen funnen shinrin yoku-studie har ge-

nomförts med barn, men tidigare forskning har funnit att barn behöver uppleva och leka i na-

turen för att utveckla sin tankeförmåga och kreativitet (Driessnack, 2009). Naturvistelse mins-

kar stress, oro och ADHD-symtom hos barn (Driessnack, 2009; Wessel, 2017) och kan för-

bättra koncentration och inlärning genom att eleven blir mer uppmärksam (Kuo, Barnes, &

Jordan, 2019; "Students May Perform Better With Green View," 2016). Somliga menar att di-

stansering från naturen ökar risken för ohälsa (Largo-Wight et al., 2018) medan närvaro av

natur kan skydda barn och ungdomar mot psykisk ohälsa (Piccininni, Michaelson, Janssen, &

Pickett, 2018) vilket är ett växande problem i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2019). Di-

striktssköterskan har befogenhet att arbeta som skolsköterska vars viktigaste uppgift är att ar-

beta hälsofrämjande och förebygga sjukdom (Borup, 2012) och därför är kunskapen om

skogsbad och naturens betydelse för hälsan viktig även i skolans värld. Inga uppenbara hinder

finns från att prova terapin inom barnhälsovård eller rentav som familjeterapi eftersom inget

obehag eller biverkningar rapporterats.

Långsam promenad. Skogspromenad är mer välgörande än att promenera i stadsmiljö. På-

ståendet blir tydligt och är trovärdigt eftersom jämförelserna som gjorts mellan promenader i

stad och i skog genomgående visat att shinrin yoku medförde ökade positiva hälsoeffekter.

Liknande resultat har kunnat påvisas i en studie där forskarna jämförde effekterna av att pro-

menera i grupp i urban miljö kontra naturmiljö (Marselle, Irvine & Warbers, 2013). Endast tio

minuters promenad utomhus om dagen kan förbättra både hälsa och välmående hos personer

med demens genom bland annat bättre sömn, självförtroende och kognitiv förmåga

(Corcoran, 2019). Fördelarna med att vistas och motionera utomhus för personer med demens

är att det är hållbart, kostnadseffektivt, tillgängligt, stärkande för muskler och leder och inte

minst en populär och en omtyckt aktivitet hos de äldre (Mapes, 2010). Enligt WWF (2013)

anser svenskarna att skogen är viktig att bevara och nästan nio av tio uppger att de påverkas

positivt eller mycket positivt av att vistas och röra sig i skogen. Vårdpersonal, däribland di-

striktssköterskan, kan bidra till att patienterna blir både hälsosammare och miljövänligare och

därmed till en mer välmående planet genom att uppmuntra till att gå promenader eller att

cykla istället för att ta bilen (Hunter, Frumkin, & Jha, 2017). På så vis verkar distriktssköters-

kan från lokal till global nivå vilket är ett föredömligt sätt att använda yrkesrollen (Dossey,

2008).

Aktivera sinnena. Äldre personer mår bättre av att vara utomhus och aktivera sina sinnen.

Aktiviteter i naturen som aktiverar sinnena såsom att dofta på blommor väcker minnen och

minskar symtom såsom stress, oro och aggressivitet hos personer med demenssjukdom

(Clark, 2014) och ger personer på äldreboende ett större välbefinnande samt gör de mer aktiva

i vardagen (Johansen & Thorsen Gonzalez, 2018). Distriktssköterskan skulle kunna verka för

minskad läkemedelsanvändning och förbättra måendet för personer inom äldreomsorgen ge-

nom att implementera regelbunden utomhusvistelse som aktiverar sinnena såsom shinrin

yoku.

Mindfulness är ett verktyg med potential att fungera välgörande på människors själsliga må-

ende och kan förbättra både relationer och kognitiva funktioner. Hos personer med besvär i

form av stress, ångest och depression kan medveten närvaro vara lika verksamt som den eta-

blerade behandlingen KBT (Sundquist et al., 2015). Mindfulness kan också förbättra verbalt

lärande och minne (Lueke & Lueke, 2019) och stimulera en hälsofrämjande livsstil med

mindre stress och en större arbetsglädje hos sjuksköterskor (J.-H. Lee, Hwang, & Lee, 2019).

Aktiviteter som inkluderar en medveten närvaro kan även förbättra relationerna sjuksköters-

kor emellan (King et al., 2019) och endast ett fåtal minuter mindfulness minskar stress, under-

lättar förmågan att fokusera och förbättrar relationen till sig själv och till sin familj (Resnicoff

& Julliard, 2018). Mindfulness-övningar bidrar till bättre uppmärksamhet och motståndskraft

mot stress samt förbättrade akademiska prestationer hos sjuksköterskestudenter (Noble, Reid,

Walsh, Ellison, & McVeigh, 2019). Att vara medvetet närvarande under skogsbad är en vari-

ant, men mindfulness finns även i andra former såsom yoga och att sticka vilket visat sig vara

lika avslappnande och avstressande som yoga (Tweed, 2019). Stickande bidrar till ett förbätt-

rat humör och gynnar sociala relationer genom att förena människor (Brooks, Ta, Townsend,

& Backman, 2019; Riley, Corkhill, & Morris, 2013). På några vårdcentraler i Sverige finns

garn och stickor till de som väntar vilka har stickat till bland annat välgörenhet (Rimbo hälso-

central, 2019) medan andra av verken har visats upp på vernissage (Online stickcafé, 2019;

Väntrumsstickning, i.å.) vilket ger ytterligare mening och motivation till aktiviteten. Distrikts-

sköterskor och andra yrkesgrupper inom primärvården bör utbildas inom mindfulness.

Fytoncider kan användas i hälsofrämjande syfte från vaggan till graven. Shinrin yoku har vi-

sat sig ge en märkbart stressreducerande effekt. Stress försämrar möjligheten till reproduktion

och ger problem med utdrivningsreflexen (Rikshandboken, 2015). Fytoncider som intagits via

födan har visat sig ha en positiv effekt på hönors äggproduktion (Kim et al., 2018) och skulle

därmed eventuellt kunna ha en likartad verkan på människors fertilitet. Skogsbad skulle där-

för på sikt kunna testas inom mödravård och BVC för blivande och nyblivna mödrar som ett

första steg innan eller komplement till IVF-behandling och amningsstöd. Aromaterapi gene-

rellt bör tas på allvar inom omvårdnad och distriktssköterskans arbete även inom andra områ-

den. Fytoncider som inandas under shinrin yoku stärker immunförsvaret och kan motverka

cancer vilket skulle kunna göra det lämpligt som tillägg vid cancerrehabilitering och som

komplement till symtomlindring inom ASIH och allmän palliativ omvårdnad. Geigers (2005)

studie inom aromaterapi påvisade minskat illamående av behandling med ingefära utblandat i

vindruvkärneolja. Andra aromaterapier har visat reducering av agitation hos äldre på särskilt

boende, personer med demenssjukdom samt personer i livets slutskede (Buckle, 2007).

Ingen prestation. Shinrin yoku kan underlätta studietiden för (sjuksköterske)studenter. Att

bli sjuksköterska och gå från student till professionell är påfrestande och leder inte sällan till

prestationsångest (Tolbert Washington, 2012). Överdrivet mobilanvändande kan leda till mer

oro, sämre akademiska resultat och mindre belåtenhet med livet (Lepp, Barkley & Karpinski,

2014). Här kan skogsbad vara av betydelse då det är helt prestationslöst och eftersom terapin

utesluter tekniska prylar och digitala medier. Bara vetskapen för studenten att inget kommer

att mätas eller att ett särskilt resultat måste uppnås bör kunna reducera upplevelsen av stress

och prestationstvång. Distriktssköterskans yrkesroll inkluderar handledning och ansvar för

studenter vilka skulle kunna må bättre och lättare hantera sina studier tack vare shinrin yoku.

Sammanfattningsvis är shinrin yokus attribut välgörande var för sig och därmed ter det sig

inte märkligt att terapin i sin helhet ger positiva och varierande effekter på hälsan. Shinrin

yoku är ett sätt att omfamnas av skogen och absorbera dess nyttigheter och kan ses som en

fördjupad naturvistelse på många plan. Det är en icke-invasiv naturterapi utan vare sig biverk-

ningar eller risker. Till skillnad från exempelvis ett läkemedel i form av en tablett där det

egentligen inte är tabletten i sig som önskas utan innehållet, substansens effekt, verkar skogs-

bad välgörande både under själva ”intagandet” och efteråt. Det är billigt, tillgängligt och inga

speciella färdigheter eller utrustning behövs och alla kan genomföra det. Artiklarnas (Bilaga

1) spann vad gäller åldersgrupper är brett och visar att skogsbad kan tillämpas på äldre, me-

delålders, vuxna och unga samt män och kvinnor. Resultatet visade att shinrin yoku främst

har en positiv inverkan på vårt humör och främjar återhämtning och energi efter stress. Det

framkom även ett antal preventiva funktioner såsom lägre blodtryck och förbättrat immunför-

svar. Tidigare studier har kunnat påvisa liknande resultat (Antonelli et al., 2019; Farrow &

Washburn, 2019; Ideno et al., 2017; Tsunetsugu et al., 2010).

Shinrin yoku i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete

Distriktssköterskan arbetar självständigt och ofta med egen mottagning (Drevenhorn & Öster-

lund Efraimsson, 2013) vilket kräver tilltro till den egna förmågan (Dossey, 2008) samt kapa-

citet att kunna ge lämpliga råd och kunna individanpassa sina omvårdnadsåtgärder. Shinrin

yoku går att moderera och anpassa utifrån patientens ålder, livssituation, behov, diagnos etce-

tera. Det kan göras både i grupp eller enskilt och kanske främst som komplement till annan

vård men även som enskild behandling beroende på situationen. Forskaren och omvård-

nadsteoretikern, Barbara Dossey (2008), menar att sjuksköterskan måste ta hand om sig själv

och må bra för att kunna stödja och vårda andra. Detta gäller självfallet även distriktssköters-

kan som med 97% säkerhet är en kvinna (Du&jobbet, 2012) vars arbetsmiljö inte sällan är

stressig och påfrestande. Distriktssköterskan kan inspireras av shinrin yoku och med enkla

medel i form av exempelvis krukväxter inomhus och planteringar utanför mottagningen i

fråga försköna och förbättra miljön på sin arbetsplats. Shinrin yoku är ett skonsamt sätt att

både ta hand om patienter och personal genom att verka välgörande, reducera stress och före-

bygga ohälsa och sjukdomar.

Klinisk implikation

En möjlighet är att förskriva skogsbad såsom gjorts med natur på recept (Region Skåne, 2018;

Alnemark, 2018) då detta visat sig ge goda hälsoeffekter och vara kostnadseffektivt (Helsing-

borgs Dagblad, 2015). Skogsbad via vårdcentral har redan provats med positiva resultat på

personer med utmattningssyndrom (Björklund, 2019). I Bilaga 3 ges konkreta förslag på hur

distriktssköterskan skulle kunna använda sig av eller inspireras av shinrin yoku och utforma

ett behandlingsprogram tillsammans med patienten. Patientfallen i Bilaga 3 är inspirerade av

verkliga patientmöten som författaren haft i sitt arbete på vårdcentral och har således klinisk

förankring.

Förslag till vidare forskning

Shinrin yokus effekter på lång sikt, både de fysiska och psykiska. Endast en funnen studie har

ett longitudinellt perspektiv. Det hade varit intressant att ta del av mer forskning kring effekti-

viteten av regelbundet shinrin yoku-utövande över tid. Då shinrin yoku är avstressande och

aktiverar det parasympatiska nervsystemet bör det ha en viss positiv inverkan på sömnen.

Dock har ingen funnen studie undersökt dess effekter på sömnen ännu. Antonelli et al. (2019)

menar att det behövs mer forskning om hur shinrin yoku inverkar på stresshormoner då mäng-

den data i ämnet är begränsad. Shinrin yoku verkar även antioxidativt och därför vore det in-

tressant att veta hur det inverkar på både det inre och yttre åldrandet, inte minst på grund av

den växande äldre befolkningen. Kanske skulle shinrin yoku kunna bromsa förloppet av ex-

empelvis kognitiva sjukdomar. Rent estetiskt vore det även spännande att få vetskap om

huruvida shinrin yoku skulle kunna bevara en frisk hy och ett ungdomligt utseende.

SLUTSATS

Shinrin yoku ska inte anses som en mirakelkur eller som ett botemedel mot svåra sjukdomar

såsom cancer. Hälsofördelarna och de preventiva effekterna av begreppet som framkommit i

studien är dock många och varierande och möjligheterna att använda shinrin yoku inom om-

vårdnad i praktiken kan bedömas som goda. Naturterapin har påvisats vara ett holistiskt sätt

att må bättre genom att absorbera skogens atmosfär som ger positiv verkan på både kropp och

själ och belyser samt tar vara på naturens resurser utan att skada den. Det är en enkel, skon-

sam och kostnadseffektiv naturterapi som kan genomföras av alla. Distriktssköterskan kan an-

vända shinrin yoku eller något utav dess attribut som prevention, komplement eller enskild

behandling i sitt hälsofrämjande arbete beroende på vilka behoven är. Att på egen hand kunna

hantera stress på ett enkelt sätt och ligga steget före för att motverka sjukdom såsom utbränd-

het borde kunna reducera sjukvårdskostnader och negativ miljöpåverkan i form av läkemedel,

läkarbesök och sjukskrivningar. För hälsans skull bör människan leva mer i symbios med sko-

gen men också för fortsatt överlevnad i och med trädens förmåga att bilda syre, ta upp koldi-

oxid och binda jord till sina rötter för att på så vis motverka jordskred. Inte minst även på

grund av skogens ekosystem och invånare. Shinrin yoku är ett sätt för människor att få upp

ögonen för skogens unika egenskaper och en miljövänlig och hållbar naturterapi. Shinrin

yoku kan vara betydande ur ett folkhälsoperspektiv då det kan ses som en stresslindrande fak-

tor och en hälsofrämjande resurs.

REFERENSER

Ahmadi, F., & Ahmadi, N. (2015). Nature as the Most Important Coping Strategy Among

Cancer Patients: A Swedish Survey. Journal of Religion and Health, 54(4), 1177-1190.

doi:10.1007/s10943-013-9810-2

Alnemark, F. (2018, 12 augusti). Här får utmattade natur på recept. Sydsvenskan. Hämtad från

https://www.sydsvenskan.se/2018-08-08/har-far-utmattade-natur-pa-recept

Anderson E., Hovland, A., Kjellman, B., Taube, J., & Martinsen, E. W. (2015). Fysisk aktivi-

tet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression. Läkartidningen. 2015(47). Hämtad från

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/11/Fysisk-aktivi-

tet-lika-bra-som-KBT-eller-lakemedel-vid-depression/

Annerstedt van den Bosch, M., & Depledge, M. H. (2015). Healthy people with nature in

mind. BMC Public Health, 15(1), 1-7. doi:10.1186/s12889-015-2574-8

Antonelli, M., Barbieri, G., & Donelli, D. (2019). Effects of forest bathing (shinrin-yoku) on

levels of cortisol as a stress biomarker: a systematic review and meta-analysis. International

Journal of Biometeorology. doi:10.1007/s00484-019-01717-x

Atsushi, T. (2017). Forest Bathing (shinrin-yoku) and Human History. Journal of the

Japanese Society of Balneology, Climatology & Physical Medicine, 80(1), 4-4.

Bahrami-Nejad, Z., Zhao, M. L., Tholen, S., Hunerdosse, D., Tkach, K. E., van Schie, S., . . .

Teruel, M. N. (2018). A Transcriptional Circuit Filters Oscillating Circadian Hormonal Inputs

to Regulate Fat Cell Differentiation. Cell Metabolism, 27(4), 854-868.e858.

doi:10.1016/j.cmet.2018.03.012

Berglund, M. (2017, 16 oktober). Stavgång. Hallands Nyheter. Hämtad från

https://www.pressreader.com/sweden/hallands-nyheter/20171016/281492161545466

Bettany-Saltikov, J., & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in

nursing a step by step guide (2. ed.) London: Open University Press.

Bielinis, E., Takayama, N., Boiko, S., Omelan, A., & Bielinis, L. (2018). The effect of winter

forest bathing on psychological relaxation of young Polish adults. Urban Forestry & Urban

Greening 29(2018) 276–283. doi: 10.1016/j.ufug.2017.12.006

Björklund, A. (2019, 24 maj). Skogsbadare: ”Skogen bara är. Det är kravlöst”. Sveriges

Television (SVT). Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/skogen-bara-ar-det-ar-

kravlost

Borup, I. K. (2012). Hälsosamtal och hälsokommunikation. I E. K. Clausson & S. Morberg

(Red.), Skolsköterskans hälsofrämjande arbete (s. 137-152). Lund: Studentlitteratur AB.

Bratman, G. N., Hamilton, J. P., Hahn, K. S., Daily, G. C., & Gross, J. J. (2015). Nature

experience reduces rumination and subgenual prefrontal cortex activation. Proceedings of the

National Academy of Sciences of the United States of America, 112(28), 8567-8572.

doi:10.1073/pnas.1510459112

Brooks, L., Ta, K.-H. N., Townsend, A. F., & Backman, C. L. (2019). "I just love it":

Avid knitters describe health and well-being through occupation. Canadian Journal of

Occupational Therapy, 86(2), 114-124. doi:10.1177/0008417419831401

Buckle, J. (2007). Complementary therapy. Literature review: should nursing take

aromatherapy more seriously? British Journal of Nursing, 16(2), 116-120.

Bynert, S. (2005, 25 juli). ”I naturen blir andligheten konkret”. Svenska Dagbladet. Hämtad

från https://www.svd.se/i-naturen-blir-andligheten-konkret

Clark, P. (2014). Nature and the outdoors: stimulating those with dementia. Nursing &

Residential Care, 16(6), 336-339.

Cloutier, J. (Producent). (2015). The Medicine of Being in the Forest: Shinrin-yoku.

[Podradio] I Sustainable World Radio. Hämtad från https://sustainableworldradio.com/the-

medicine-of-being-in-the-forest-shinrin-yoku/

Corcoran, S. (2019). A dementia-friendly walk in the woods. Nursing & Residential

Care, 21(6), 325-327. doi:10.12968/nrec.2019.21.6.325

Dean, J. H., Shanahan, D. F., Bush, R., Gaston, K. J., Lin, B. B., Barber, E., . . . Fuller,

R. A. (2018). Is Nature Relatedness Associated with Better Mental and Physical Health?

International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(7).

doi:10.3390/ijerph15071371

Del Rio, D., Stewart, A. J., & Pellegrini, N. (2005). A review of recent studies on

malondialdehyde as toxic molecule and biological marker of oxidative stress. Nutrition,

Metabolism and Cardiovascular Diseases, 15(4), 316-328.

doi:10.1016/j.numecd.2005.05.003

Delorie, O. L. (2018). Shinrin-yoku The Healing Art of Forest Bathing. London: Quarto

Publishing plc.

Demetriou, D. (2017, 29 juni). The mysterious Japanese art of shinrin-yoku is coming to

Britain – but does it really improve your health? The Telegraph. Hämtad från

https://www.telegraph.co.uk/travel/destinations/asia/japan/articles/forest-therapy-japan-

bathing-woods-wellness-relax/

Dossey, B. M. (2008). Theory of Integral Nursing. Advances in Nursing Science. 31(1), s. 52-

73.

Drevenhorn, E., & Österlund Efraimsson, E. (2013). Distriktssköterskans mottagningar. I C.

Bökberg (Red.). Omvårdnad i primärvården. (s. 125-144). Lund: Studentlitteratur AB.

Driessnack, M. (2009). Ask the expert. Children and nature-deficit disorder. Journal for

Specialists in Pediatric Nursing, 14(1), 73-75. doi:10.1111/j.1744-6155.2009.00180.x

Du&jobbet. (2012, 10 december). Nio av tio har jobb med ojämn könsfördelning. Du&jobbet.

Hämtad från https://www.duochjobbet.se/nyhet/nio-av-tio-har-jobb-med-ojamn-

konsfordelning/

Dunai, A., Novak, M., Chung, S. A., Kayumov, L., Keszei, A., Levitan, R., & Shapiro, C. M.

(2007). Moderate exercise and bright light treatment in overweight and obese individuals.

Obesity (Silver Spring), 15(7), 1749-1757. doi:10.1038/oby.2007.208

Easley, R. (2007). Harmony: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing (Wiley-

Blackwell), 59(5), 551-556. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04315.x

Ericson, A. (2019, 19 september). Miljardförlust väntar för svensk sjukvård. Sveriges radio.

Hämtad 2019-12-29 från

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7302489

Farlex. (2019). Hämtad 2019-12-17 från https://medical-

dictionary.thefreedictionary.com/shinrin-yoku

Farrow, M. R., & Washburn, K. (2019). A Review of Field Experiments on the Effect of

Forest Bathing on Anxiety and Heart Rate Variability. Global Advances in Health and

Medicine, 8, 2164956119848654. doi:10.1177/2164956119848654

Folkhälsomyndigheten. (2013). Fysisk aktivitet på recept för sjukdomsprevention och

sjukdomsbehandling. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-

levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet/far/

Folkhälsomyndigheten. (2019). Därför ökar psykisk ohälsa bland unga. Hämtad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-

suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/

Frumkin, H., Bratman, G. N., Breslow, S. J., Cochran, B., Kahn Jr, P. H., Lawler, J. J., . . .

Wood, S. A. (2017). Nature Contact and Human Health: A Research Agenda. Environmental

Health Perspectives, 125(7), 1-18. doi:10.1289/EHP1663

Furuyashiki, A., Tabuchi, K., Norikoshi, K., Kobayashi, T., & Oriyama, S. (2019). A

comparative study of the physiological and psychological effects of forest bathing (Shinrin-

yoku) on working age people with and without depressive tendencies. Environmental Health

and Preventive Medicine, 24(1), 46. doi:10.1186/s12199-019-0800-

Geiger, J. L. (2005). The essential oil of ginger, Zingiber officinale, and anaesthesia.

International Journal of Aromatherapy, 15(1), 7-14.

Grahn, P. (2012). Natur och hälsa i en alltmer urban livsmiljö. Socialmedicinsk tidskrift,

3(2012). Hämtad från http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/917/727

Göteborgs universitet. (2018). GPCC – centrum för patientcentrerad vård. Hämtad från

https://gpcc.gu.se/digitalAssets/1698/1698521_gpcc_broschyr_180829.pdf

Hansen, M. M., Jones, R., & Tocchini, K. (2017). Shinrin-Yoku (Forest Bathing) and Nature

Therapy: A State-of-the-Art Review. International Journal of Environmental Research and

Public Health, 14(8). doi:10.3390/ijerph14080851

Harr, T. (2019, 28 juli). Ny forskning – skogsbad kan bli behandlingsmetod mot stress.

Kurera. Hämtad från https://kurera.se/ny-forskning-skogsbad-kan-bli-behandlingsmetod-mot-

stress/

Hassan, A., Tao, J., Li, G., Jiang, M., Aii, L., Zhihui, J., . . . Qibing, C. (2018). Effects of

Walking in Bamboo Forest and City Environments on Brainwave Activity in Young Adults.

Evidence-based Complementary & Alternative Medicine (eCAM), 2018, 1-9.

doi:10.1155/2018/9653857

Helander, M. (Producent) & Sundqvist, P. (Producent). (2019). 73. Skogsbada. [Podcast] I

Stresspodden. Hämtad från https://stresspodden.nu/73-skogsbada/

Helsingborgs Dagblad. (2015). Debattinlägg: "Natur på recept har gett snabba resultat och

investeringarna är försumbara." Hämtad från https://www.hd.se/2015-09-24/natur-pa-recept-

har-gett-snabba-resultat-och-investeringarna-ar-forsumbara

Hidefjäll, P. & Strand-Backman, L. (2019). Innovationssystem för framtidens sjukvård – En

förändrad hälso- och sjukvård kräver nya sätt att driva innovation. Läkartidningen. Hämtad

från https://www.lakartidningen.se/Klinik-och-

vetenskap/Temaartikel/2019/11/Innovationssystem-for-framtidens-sjukvard/

Hjärnfonden. (2017). Stressrelaterad ohälsa ett växande problem. Hämtad från

https://www.hjarnfonden.se/2017/12/stressrelaterad-ohalsa-ett-vaxande-problem/

Hunter, D. J., Frumkin, H., & Jha, A. (2017). Preventive Medicine for the Planet and Its

Peoples. New England Journal of Medicine, 376(17), 1605-1607.

doi:10.1056/NEJMp1702378

Ideno, Y., Hayashi, K., Abe, Y., Ueda, K., Iso, H., Noda, M., . . . Suzuki, S. (2017). Blood

pressure-lowering effect of Shinrin-yoku (Forest bathing): a systematic review and meta-

analysis. BMC Complementary & Alternative Medicine, 17(1), 1-12. doi:10.1186/s12906-

017-1912-z

Ivens, S. (2018). Forest Therapy – Seasonal Ways to Embrace Nature for a Happier You.

London: Piatkus.

Jia, B. B., Yang, Z. X., Mao, G. X., Lyu, Y. D., Wen, X. L., Xu, W. H., . . . Wang, G. F.

(2016). Health Effect of Forest Bathing Trip on Elderly Patients with Chronic Obstructive

Pulmonary Disease. Biomedical and Environmental Sciences, 29(3), 212-218.

doi:10.3967/bes2016.026

Jlearn.net. (2018). Hämtad 2019-12-17 från https://jlearn.net/Dictionary/Browse/1814380-

shinrinyoku-

%E3%81%97%E3%82%93%E3%82%8A%E3%82%93%E3%82%88%E3%81%8F-

%E6%A3%AE%E6%9E%97%E6%B5%B4

Johansen, H., & Thorsen Gonzalez, M. (2018). Being in contact with nature activates

memories and offers elderly people in nursing homes bene. Norwegian Journal of

Clinical Nursing / Sykepleien Forskning, 1-19. doi:10.4220/Sykepleienf.2018.69738

Johansson, A. K. (2013). Att möta och kommunicera med barn och deras föräldrar. I B.

Fossum (Red.), Kommunikation – samtal och bemötande i vården. (2 uppl. s. 377-398). Lund:

Studentlitteratur AB.

Johansson, M. (2013). Hälsa – vad är det? I C. Bökberg (Red.), Omvårdnad i primärvården.

(1 uppl. s. 59-69). Lund: Studentlitteratur AB.

Juyoung, L., Yuko, T., Norimasa, T., Bum-Jin, P., Qing, L., Chorong, S., . . . Yoshifumi, M.

(2014). Influence of Forest Therapy on Cardiovascular Relaxation in Young Adults.

Evidence-based Complementary & Alternative Medicine (eCAM), 2014, 1-7.

doi:2014/834360

Kallings, L. V., Leijon, M., Hellénius, M. L., & Ståhle, A. (2008). Physical activity on

prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of

life. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 18(2), 154-161.

Kane, E. (2019). How Forest Bathing Helps You Feel Better. Better Nutrition(Vol. 81, pp. 22-

23). Boulder, Colorado: Active Interest Media, Inc.

Kang, B., Kim, T., Kim, M. J., Lee, K. H., Choi, S., Lee, D. H., . . . Park, S. B. (2015). Relief

of Chronic Posterior Neck Pain Depending on the Type of Forest Therapy: Comparison of the

Therapeutic Effect of Forest Bathing Alone Versus Forest Bathing With Exercise. Annals of

Rehabilitation Medicine, 39(6), 957-963. doi:10.5535/arm.2015.39.6.957

Kim, M. J., Jung, U. S., Lee, J. S., Jeon, S. W., Kim, W. S., An, B. K., . . . Lee, H. G. (2018).

Effects of dietary phytoncides extracted from Korean pine (Pinus koraiensis) cone on

performance, egg quality, gut microflora, and immune response in laying hens. Journal of

Animal Physiology and Animal Nutrition (Berl), 102(5), 1220-1231. doi:10.1111/jpn.12934

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod –

från ide till examination inom omvårdnad (2. uppl. s. 57-80). Lund: Studentlitteratur AB.

Krieger, L. (2017). I Tried Forest Bathing – and Found My Bliss. Health, 31(10), 61-61.

Kuo, M., Barnes, M., & Jordan, C. (2019). Do Experiences With Nature Promote Learning?

Converging Evidence of a Cause-and-Effect Relationship. Frontiers in Psychology, 10, 305.

doi:10.3389/fpsyg.2019.00305

Largo-Wight, E., Guardino, C., Wludyka, P. S., Hall, K. W., Wight, J. T., & Merten, J. W.

(2018). Nature contact at school: The impact of an outdoor classroom on children’s well-

being. International Journal of Environmental Health Research, 28(6), 653-666.

doi:10.1080/09603123.2018.1502415

Lee, J., Park, B. J., Tsunetsugu, Y., Ohira, T., Kagawa, T., & Miyazaki, Y. (2011). Effect of

forest bathing on physiological and psychological responses in young Japanese male subjects.

Public Health (Elsevier), 125(2), 93-100. doi:10.1016/j.puhe.2010.09.005

Lee, J.-H., Hwang, J., & Lee, K.-S. (2019). Job satisfaction and job-related stress

among nurses: The moderating effect of mindfulness. Work, 62(1), 87-95.

doi:10.3233/WOR-182843

Lee, M. S., Lee, J., Park, B. J., & Miyazaki, Y. (2015). Interaction with indoor plants may

reduce psychological and physiological stress by suppressing autonomic nervous system

activity in young adults: a randomized crossover study. Journal of Physiological

Anthropology, 34, 21. doi:10.1186/s40101-015-0060-8

Lepp, A., Barkley, J. E., & Karpinski, A. C. (2014). The relationship between cell

phone use, academic performance, anxiety, and Satisfaction with Life in college

students. Computers in Human Behavior, 31, 343-350. doi:10.1016/j.chb.2013.10.049

Li, Q. (2018). Shinrin-yoku: Bli friskare & lyckligare med natur-& skogsterapi. London:

Penguing Books Ltd.

Li, Q., Kobayashi, M., Kumeda, S., Ochiai, T., Miura, T., Kagawa, T., . . . Kawada, T. (2016).

Effects of Forest Bathing on Cardiovascular and Metabolic Parameters in Middle-Aged

Males. Evidence-based Complementary & Alternative Medicine (eCAM), 2016, 1-7.

doi:10.1155/2016/2587381

Li, Q., Morimoto, K., Kobayashi, M., Inagaki, H., Katsumata, M., Hirata, Y., . . . Miyazaki,

Y. (2008). A forest bathing trip increases human natural killer activity and expression of anti-

cancer proteins in female subjects. Journal of Biological Regulators and Homeostatic Agents,

22(1), 45-55.

Li, Q., Morimoto, K., Nakadai, A., Inagaki, H., Katsumata, M., Shimizu, T., . . . Kawada, T.

(2007). Forest bathing enhances human natural killer activity and expression of anti-cancer

proteins. International Journal of Immunopathology and Pharmacology, 20(2 Suppl 2), 3-8.

doi:10.1177/03946320070200s202

Li, Q., Nakadai, A., Matsushima, H., Miyazaki, Y., Krensky, A. M., Kawada, T., &

Morimoto, K. (2006). Phytoncides (wood essential oils) induce human natural killer cell

activity. Immunopharmacology and Immunotoxicology, 28(2), 319-333.

doi:10.1080/08923970600809439

Liljemalm, A. (2018, 15 augusti). Så funkar skogsbad (shinrin-yoku). Modern psykologi.

Hämtad från https://modernpsykologi.se/2018/08/15/skogsbada/

Lincoln, Y.S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic inquiry. Newbury Park, CA: Sage.

Livni, E. (2016, 12 oktober). The Japanese practice of ‘forest bathing’ is scientifically proven

to improve your health. Quartz. Hämtad från https://qz.com/804022/health-benefits-japanese-

forest-bathing/

Livni, E. (2018, 21 februari). Japanese “forest medicine” is the science of using nature to heal

yourself—wherever you are. Quartz. Hämtad från https://qz.com/1208959/japanese-forest-

medicine-is-the-art-of-using-nature-to-heal-yourself-wherever-you-are/

Lueke, A., & Lueke, N. (2019). Mindfulness improves verbal learning and memory

through enhanced encoding. Memory & Cognition, 47(8), 1531-1545.

doi:10.3758/s13421-019-00947-z

Läkemedelsboken. (2015). Läkemedel i miljön. Hämtad från

https://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedel_i_miljon.html

Maller, C., Townsend, M., Pryor, A., Brown, P., & St Leger, L. (2006). Healthy nature

healthy people: 'contact with nature' as an upstream health promotion intervention for

populations. Health Promotion International, 21(1), 45-54. doi:10.1093/heapro/dai032

Mao, G. X., Cao, Y. B., Lan, X. G., He, Z. H., Chen, Z. M., Wang, Y. Z., . . . Yan, J. (2012).

Therapeutic effect of forest bathing on human hypertension in the elderly. Journal of

Cardiology, 60(6), 495-502. doi:10.1016/j.jjcc.2012.08.003

Mao, G. X., Cao, Y., Wang, B., Wang, S., Chen, Z., Wang, J., . . . Yan, J. (2017). The

Salutary Influence of Forest Bathing on Elderly Patients with Chronic Heart Failure.

International Journal of Environmental Research and Public Health, 14(4).

doi:10.3390/ijerph14040368

Mao, G. X., Cao, Y. B., Yang, Y., Chen, Z. M., Dong, J. H., Chen, S. S., . . . Wang, G. F.

(2018). Additive Benefits of Twice Forest Bathing Trips in Elderly Patients with Chronic

Heart Failure. Biomedical and Environmental Sciences, 31(2), 159-162.

doi:10.3967/bes2018.020

Mao, G. X., Lan, X. G., Cao, Y. B., Chen, Z. M., He, Z. H., Lv, Y. D., . . . Yan, J. (2012).

Effects of short-term forest bathing on human health in a broad-leaved evergreen forest in

Zhejiang Province, China. Biomedical and Environmental Sciences, 25(3), 317-324.

doi:10.3967/0895-3988.2012.03.010

Mapes, N. (2010). It's a walk in the park: exploring the benefits of green exercise and

open spaces for people living with dementia. Working with Older People: Community

Care Policy & Practice, 14(4), 25-31. doi:10.5042/wwop.2010.0680

Marselle, M. R., Irvine, K. N., & Warber, S. L. (2013). Walking for well-being: are group

walks in certain types of natural environments better for well-being than group walks in urban

environments? International Journal of Environmental Research and Public Health, 10(11),

5603-5628. doi:10.3390/ijerph10115603

Miyazaki, Y. (2018). Shinrin yoku: The Japanese Art of Forest Bathing. Oregon: Timber

Press, Inc.

Morita, E., Fukuda, S., Nagano, J., Hamajima, N., Yamamoto, H., Iwai, Y., . . . Shirakawa, T.

(2007). Psychological effects of forest environments on healthy adults: Shinrin-yoku (forest-

air bathing, walking) as a possible method of stress reduction. Public Health (Elsevier),

121(1), 54-63. doi:10.1016/j.puhe.2006.05.024

Morita, E., Naito, M., Hishida, A., Wakai, K., Mori, A., Asai, Y., . . . Hamajima, N. (2011).

No association between the frequency of forest walking and blood pressure levels or the

prevalence of hypertension in a cross-sectional study of a Japanese population. Environmental

Health and Preventive Medicine, 16(5), 299-306. doi:10.1007/s12199-010-0197-3

Noble, H., Reid, J., Walsh, I. K., Ellison, S. E., & McVeigh, C. (2019). Evaluating

mindfulness training for medical and PhD nursing students. British Journal of Nursing,

28(12), 798-802. doi:10.12968/bjon.2019.28.12.798

Nygren, P. (2018). Cytostatikabehandling. Cancerfonden. Hämtad från

https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandlingar/cytostatikabehandling

Ochiai, H., Ikei, H., Song, C., Kobayashi, M., Takamatsu, A., Miura, T., . . . Miyazaki, Y.

(2015). Physiological and psychological effects of forest therapy on middle-aged males with

high-normal blood pressure. International Journal of Environmental Research and Public

Health, 12(3), 2532-2542. doi:10.3390/ijerph120302532

Oh, B., Lee, K. J., Zaslawski, C., Yeung, A., Rosenthal, D., Larkey, L., & Back, M. (2017).

Health and well-being benefits of spending time in forests: systematic review. Environmental

Health and Preventive Medicine, 22(1), 71. doi:10.1186/s12199-017-0677-9

Ohtsuka, Y., Yabunaka, N., & Takayama, S. (1998). Shinrin-yoku (forest-air bathing and

walking) effectively decreases blood glucose levels in diabetic patients. International Journal

of Biometeorology, 41(3), 125-127.

Online stickcafé. (2019). Hämtad från

https://www.latest.facebook.com/groups/onlinestickcafe/permalink/2548935975156331/

Ottosson, M., & Ottosson, Å. (2014). Skogsbad [Blogginlägg]. Hämtad från

http://ottossonochottosson.se/blog/reportage/skogsbad/

Park, B. J., Tsunetsugu, Y., Kasetani, T., Hirano, H., Kagawa, T., Sato, M., & Miyazaki, Y.

(2007). Physiological effects of Shinrin-yoku (taking in the atmosphere of the forest)--using

salivary cortisol and cerebral activity as indicators. Journal of Physiological Anthropology,

26(2), 123-128.

Park, B. J., Tsunetsugu, Y., Kasetani, T., Kagawa, T., & Miyazaki, Y. (2010). The

physiological effects of Shinrin-yoku (taking in the forest atmosphere or forest bathing):

evidence from field experiments in 24 forests across Japan. Environmental Health and

Preventive Medicine, 15(1), 18-26. doi:10.1007/s12199-009-0086-9

Piccininni, C., Michaelson, V., Janssen, I., & Pickett, W. (2018). Outdoor play and nature

connectedness as potential correlates of internalized mental health symptoms among

Canadian adolescents. Preventive Medicine, 112, 168-175. doi:10.1016/j.ypmed.2018.04.020

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice (10. ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health.

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori

och metod – från ide till examination inom omvårdnad (2. uppl. s. 25-42). Lund:

Studentlitteratur AB.

Region Skåne. (2018). Ordinera Skåneleden på recept! Hämtad från

https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/nyheter/nyheter/ordinera-skaneleden-pa-

recept/

Resnicoff, M., & Julliard, K. (2018). Brief Mindfulness Meditation With Night Nursing

Unit Staff: A Qualitative Study. Holistic Nursing Practice, 32(6), 307-315.

doi:10.1097/hnp.0000000000000293

Rikshandboken i barnhälsovård. (2015). Krånglande utdrivningsreflex. Hämtad från

https://www.rikshandboken-bhv.se/amning-och-nutrition/utmaningar-vid-amning/kranglande-

utdrivningsreflex/

Riley, J., Corkhill, B., & Morris, C. (2013). The benefits of knitting for personal and

social wellbeing in adulthood: findings from an international survey. British Journal of

Occupational Therapy, 76(2), 50-57. doi:10.4276/030802213X13603244419077

Rimbo hälsocentral. (2019). Hämtad från

https://www.facebook.com/rimbohalsocentral/posts/1018399908348025/

Ro, C. (2019, 29 april). Why 'plant blindness' matters — and what you can do about it. BBC

FUTURE. Hämtad från https://www.bbc.com/future/article/20190425-plant-blindness-what-

we-lose-with-nature-deficit-disorder

SCB. (2019). Skogen dominerar Sverige. Hämtad från https://www.scb.se/hitta-

statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/markanvandningen-i-

sverige/pong/statistiknyhet/markanvandningen-i-sverige2/

Segesten, K. (2017). Att göra en begreppsanalys. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats –

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl. s. 109-117). Lund:

Studentlitteratur AB.

Shanahan, D. F., Astell-Burt, T., Barber, E. A., Brymer, E., Cox, D. T. C., Dean, J., . . .

Gaston, K. J. (2019). Nature-Based Interventions for Improving Health and Wellbeing: The

Purpose, the People and the Outcomes. Sports (Basel), 7(6). doi:10.3390/sports7060141

Shinrin-yoku.org. (i.å.). Breathe. Hämtad 2020-01-06 från http://www.shinrin-

yoku.org/breathe.html

Sjögren, H. (2019, 13 september). Linda, 39, provade på skogsbad: “Häftigt”. Expressen.

Hämtad från https://www.expressen.se/kvallsposten/linda-39-provade-pa-skogsbad-haftigt/

Smeds, T. (2018). Immunförsvarets supercell – så mognar den fram. Lunds universitet.

Hämtad från https://www.lu.se/article/immunforsvarets-supercell-sa-mognar-den-fram

Socialstyrelsen. (2009). Utmaningar för svensk hälso- och sjukvård inför 2010-talet. Hämtad

från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-

72/Documents/Utmaningar%20f%C3%B6r%20svensk%20h%C3%A4lso-

%20och%20sjukv%C3%A5rd%20inf%C3%B6r%202010%20talet.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård – Med fokus

på vården vid kroniska sjukdomar – Lägesrapport 2018. Hämtad från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-

2-4.pdf

Song, C., Ikei, H., Kagawa, T., & Miyazaki, Y. (2019). Effects of Walking in a Forest on

Young Women. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16(2).

doi:10.3390/ijerph16020229

Song, C., Ikei, H., Park, B. J., Lee, J., Kagawa, T., & Miyazaki, Y. (2018). Psychological

Benefits of Walking through Forest Areas. International Journal of Environmental Research

and Public Health 15(12). doi:10.3390/ijerph15122804

Språktidningen. (2018). Här är svenskans hetaste nykomlingar. Språktidningen, 1(2018).

Hämtad från https://spraktidningen.se/nyord2017

Stefan, J., Gueguen, N., & Meineri, S. (2015). Influence des plantes d'intérieur et d'extérieur

sur la santé : synthèse des recherches. Canadian Psychology, 56(4), 405-425.

doi:10.1037/a0038961

Stoltz, J. (2019). Perceived Sensory Dimensions: A Human-Centred Approach to

Environmental Planning and Design. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet,

Stockholm). Hämtad från http://su.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1374120&dswid=5918

Students May Perform Better With Green View. (2016). ASHA Leader, 21(4), 19-19.

doi:10.1044/leader.RIB2.21042016.19

Suarez, L. (2016, 7 september). Shinrin-Yoku: Spending Time in Nature as a Form of

Meditation. Brooklyn Botanic Garden. Hämtad från

https://www.bbg.org/news/shinrin_yoku_spending_time_in_nature_as_a_form_of_meditation

Sundquist, J., Lilja, Å., Palmér, K., Memon, A. A., Wang, X., Johansson, L. M., &

Sundquist, K. (2015). Mindfulness group therapy in primary care patients with

depression, anxiety and stress and adjustment disorders: Randomised controlled trial.

The British Journal of Psychiatry, 206(2), 128-135.

doi:http://dx.doi.org/10.1192/bjp.bp.114.150243

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2019). Kompetensbeskrivning avancerad nivå

distriktssköterska. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/distriktssjukskoterskor-kompetensbeskrivning-2019-klar-for-webb.pdf

Svenskt Näringsliv. (2018, 30 november). Ny rapport: ”Sjukskrivningar kostar 62 miljarder

varje år”. Hämtad från https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/sjukfranvaro/ny-rapport-

sjukskrivningar-kostar-62-miljarder-varje-ar_725262.html

Svenskt Trä. (i.å.). Skogen och hållbart skogsbruk. Hämtad 2020-01-09 från

https://www.svenskttra.se/om-tra/att-valja-tra/tra-och-miljo/skogen-och-hallbart-skogsbruk/

Swami, V., Barron, D., & Furnham, A. (2018). Exposure to natural environments, and

photographs of natural environments, promotes more positive body image. Body Image, 24,

82-94. doi:10.1016/j.bodyim.2017.12.006

Takayama, N., Korpela, K., Lee, J., Morikawa, T., Tsunetsugu, Y., Park, B. J., . . . Kagawa,

T. (2014). Emotional, restorative and vitalizing effects of forest and urban environments at

four sites in Japan. International Journal of Environmental Research and Public Health,

11(7), 7207-7230. doi:10.3390/ijerph110707207

The Open University. (n.d.). Study Session 5 Urbanisation: Trends, Causes and Effects.

Hämtad 2019-03-14 från

http://www.open.edu/openlearncreate/mod/oucontent/view.php?id=79940

Tolbert Washington, G. (2012). Performance Anxiety in New Graduate Nurses.

Dimensions of Critical Care Nursing, 31(5), 295-300.

doi:10.1097/DCC.0b013e3182619b4c

Trøstrup, C. H., Christiansen, A. B., Stølen, K. S., Nielsen, P. K., & Stelter, R. (2019). The

effect of nature exposure on the mental health of patients: a systematic review. Quality of Life

Research, 28(7), 1695-1703. doi:10.1007/s11136-019-02125-9

Tsunetsugu, Y., Park, B. J., Ishii, H., Hirano, H., Kagawa, T., & Miyazaki, Y. (2007).

Physiological effects of Shinrin-yoku (taking in the atmosphere of the forest) in an old-growth

broadleaf forest in Yamagata Prefecture, Japan. Journal of Physiological Anthropology,

26(2), 135-142.

Tsunetsugu, Y., Park, B.-J., & Miyazaki, Y. (2010). Trends in research related to "Shinrin-

yoku" (taking in the forest atmosphere or forest bathing) in Japan. Environmental Health And

Preventive Medicine, 15(1), 27-37. doi:10.1007/s12199-009-0091-z

Tsutsumi, M., Nogaki, H., Shimizu, Y., Stone, T. E., & Kobayashi, T. (2017). Individual

reactions to viewing preferred video representations of the natural environment: A

comparison of mental and physical reactions. Japanese Journal of Nursing Science, 14(1), 3-

12. doi:10.1111/jjns.12131

Tweed, V. (2019). KNITTING is as relaxing as YOGA. Better Nutrition, 81(1), 10-10.

Ulrich, R. S. (1984). View through a window may influence recovery from surgery. Science,

224(4647), 420-421. doi:10.1126/science.6143402

Vumma, R., Johansson, J., & Venizelos, N. (2017). Proinflammatory Cytokines and

Oxidative Stress Decrease the Transport of Dopamine Precursor Tyrosine in Human

Fibroblasts. Neuropsychobiology, 75(4), 178-184. doi:10.1159/000485130

Vårdfokus. (2015). Fler sjukskrivningar inom vården. Hämtad från

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2015/juni/fler-sjukskrivningar-inom-varden/

Väntrumsstickning. (i.å.). Hämtad 2020-02-21 från

https://www.picuki.com/tag/v%C3%A4ntrumsstickning

Walker, L. O. & Avant, K. C. (2014). Strategies for Theory Construction in Nursing. (5.

uppl.). Upper Saddle River: Pearson Education Limited.

Wessel, L. A. (2017). Shifting Gears: Engaging Nurse Practitioners in Prescribing Time

Outdoors. Journal for Nurse Practitioners, 13(1), 89-96. doi:10.1016/j.nurpra.2016.06.013

Wetterholm, P. (2018). Shinrin-yoku Sweden. Hämtad från http://shinrin-yokusweden.se/3-

skogsbad-pa-3-veckor-8-15-och-22-oktober-2018/

Wilson, J. (1963). Thinking with concepts. Cambridge: Cambridge University Press.

WWF. (2013, 25 juni). Svenskarna älskar skogen. Hämtad från

https://www.wwf.se/pressmeddelande/svenskarna-alskar-skogen-1367351/

Währborg, P. (2012). Tillbaka till naturen. Socialmedicinsk tidskrift. 2012(3). 199-206.

Yamaguchi, M., Deguchi, M., & Miyazaki, Y. (2006). The effects of exercise in forest and

urban environments on sympathetic nervous activity of normal young adults. Journal of

International Medical Research, 34(2), 152-159. doi:10.1177/147323000603400204

Yeşilçınar, İ., Acavut, G., İyigün, E., & Taştan, S. (2018). Eight-Step Concept Analysis:

Spirituality in Nursing. International Journal for Human Caring, 22(2), 34-42.

doi:10.20467/1091-5710.22.2.34

Your Dictionary. (2019). Hämtad 2019-12-17 från

https://www.yourdictionary.com/shinrinyoku

Yu, C. P., Lin, C. M., Tsai, M. J., Tsai, Y. C., & Chen, C. Y. (2017). Effects of Short Forest

Bathing Program on Autonomic Nervous System Activity and Mood States in Middle-Aged

and Elderly Individuals. International Journal of Environmental Research and Public Health,

14(8). doi:10.3390/ijerph14080897

Bilaga 1. Artikelöversikt

Artiklar från Cinahl. Sökord: forest bathing, shinrin yoku

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Hassan, A., Tao, J., Li, G.,

Jiang, M., Aii, L., Zhihui, J.,

Zongfang, L., & Qibing, C.

Effects of Walking in

Bamboo Forest and City

Environments on Brainwave

Activity in Young Adults

Att undersöka de

fysiska och psykiska

avslappnings-

effekterna efter

skogspromenad

N = 60 (30 män,

30 kvinnor)

Randomiserad

kontrollerad

studie

Kina

2018

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Att vara i skogen

Mätning av hjärnans aktivitet

före och efter 15-

minuterspromenad i

bambuskog. Deltagarna

delades slumpvis in i två

grupper därefter fick ena

gruppen utföra shinrin yoku

medan den andra gruppen fick

promenera i stadsmiljö

Att promenera i

bambuskog förbättrade

humöret och minskade

oro

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Lee, J., Park, B-J.,

Tsunetsugu, Y., Ohira, T.,

Kagawa, T., & Miyazaki, Y.

Att införskaffa

evidens för shinrin

yokus effektivitet

som naturterapi

Effect of forest bathing on

physiological and

psychological responses in

young Japanese male

subjects

Japan

2011

Urval,

Datainsamlings-

metod

N = 12 (unga

män)

Fältstudie

Definition av

shinrin yoku

Att sitta i lugn

miljö och titta ut

över skogen

Genomförande, Analys

Fältexperiment med 3-

dagarsutflykt med 2

övernattningar i skog,

resultaten – formulär +

mätning av kortisol m.m.

jämfördes med vistelse i

stadsmiljö

Resultat

Kvalitet

Skogsmiljön aktiverade

det parasympatiska

nervsystemet och

minskade aktiviteten i

det sympatiska samt

ökade positiva känslor

jämfört med vistelse i

urban miljö

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Li, Q., Kobayashi, M.,

Kumeda, S., Ochiai, T.,

Miura, T., Kagawa, T., Imai,

M., Wang, Z., Otsuka, T., &

Kawada, T.

Att undersöka shinrin

yokus effekter på

kardiovaskulära och

metabola parametrar.

N = 19

medelålders män

Randomiserad

kontrollerad

studie

Effects of Forest Bathing on

Cardiovascular and

Metabolic Parameters in

Middle-Aged Males

Japan

Kort och lugnt

Kort och långsam

Shinrin yoku-

Hög.

besök i skogen för

avslappning

genom dess

aromaterapi.

skogspromenad förmiddag och

eftermiddag varje lördag

jämfördes med

stadspromenad. Blod-och

urinprov före, under och efter

likaså blodtrycks-och

pulsmätning och POMS-test.

programmet sänkte

pulsfrekvensen likaså

poängtalet för

depression, trötthet, oro

och förvirring men

förhöjde känslan av

kraft. Halten av

adrenalin visade

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

tendens att sjunka och

dopamin sjönk

märkbart.

2016

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Morita, E., Fukuda, S.,

Nagano, J., Hamajima, N.,

Yamamoto, H., Iwai, Y.,

Nakashima, T., Ohira, H., &

Shirakawa, T.

Psychological effects of

forest environments on

healthy adults: Shinrin-yoku

(forest-air bathing, walking)

as a possible method of

stress reduction

Att utvärdera de

psykiska effekterna

av shinrin yoku på ett

stort antal personer

och att identifiera

faktorerna bakom

dessa effekter

N = 498 frivilliga,

friska män och

kvinnor > 20 år

Randomiserad

kontrollerad

studie

En form av

avslappning

genom att

promenera eller

vara i skogen för

att främja hälsan

Deltagarna fick fylla i två st Känslor av fiendskap

frågeformulär vid ankomst till och nedstämdhet sjönk

skogsområdet samt efter

kraftigt. Ju högre

skogspromenad och två

stressnivå hos

gånger på en kontrolldag då de deltagaren desto bättre

ej befann sig i skogsmiljö.

resultat efter skogsbad

Formulären sammanställdes

sedan

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Japan

2007

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Lee, J., Tsunesugu, Y.,

Takayama, N., Park, B.-J.,

Li, Q., Song, C., Komatsu,

M., Ikei, H., Tyrväinen, L.,

Kagawa, T., & Miyazaki, Y.

Att belysa vad

skogspromenader ger

för effekter på hjärta

och kärl

N = 48 unga,

friska män

Fältstudie

Influence of Forest Therapy

on Cardiovascular

Relaxation in Young Adults

Japan

2014

Skogspromenad

där man andas in

fytoncider

tillsammans med

frisk luft i en

vacker miljö med

ett milt klimat

Två dagars fältstudie där man

undersökte deltagarnas puls,

blodtryck och där deltagarna

fick fylla i fyra frågeformulär

sedan jämfördes resultaten

mellan skogspromenad och att

gå i urban miljö. EKG +

blodtryck och puls mättes med

hjälp av portabel apparatur.

Blodtryck togs även x 3 före

och efter experimentet

Hjärtrytmen blev

betydligt lägre likaså

det systoliska

blodtrycket efter

promenad i skog

jämfört med stad och

humöret bättre. Shinrin

yoku skulle kunna

bidra till att hjärt-och

kärlsystemet blir mer

avslappnat genom att

öka aktiviteten i det

parasympatiska

nervsystemet och

dämpa det sympatiska

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Artiklar från Pubmed. Sökord: forest bathing, shinrin yoku

Författare, Titel, Land, År

Furuyashiki, A.,

Tabuchi, K., Norikoshi,

K., Kobayashi,

T., & Oriyama, S.

A comparative study of the

physiological and

psychological effects of

forest bathing (Shinrin-

yoku) on working age

people with and without

depressive tendencies

Japan

2019

Syfte

Att undersöka de

fysiska och psykiska

effekterna av shinrin

yoku på personer i

arbetsför ålder med

och utan depressiva

tendenser

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

N = 115 (män och

kvinnor)

Jämförande studie

En form av

rekreation där

man inandas de

väldoftande

ämnena som

träden frisätter

medan man

promenerar.

Ansett som ett

naturligt

botemedel som

främjar fysisk och

psykisk hälsa

Man delade upp deltagarna i två

grupper: personer med och utan

depressiva tendenser. Dagslång

shinrin yoku-session utfördes

där man mätte fysiologiska

parametrar (blodtryck, puls och

autonoma funktioner) och

utförde psykologiska tester

(POMS), därefter

sammanställdes och jämfördes

gruppernas resultat

Både det systoliska

och diastoliska

trycket sjönk likaså

de negativa

parametrarna i

POMS-testet.

Av deltagarna hade

37% depressiva

tendenser, tydligast

var shinrin yokus

positiva effekter hos

dessa

Kvalitet

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Jia, B. B., Yang, Z. X., Mao,

G. X., Lyu, Y. D., Wen, X.

L., Xu, W. H., Lyu, X. L.,

Cao, Y. B., & Wang, G. F.

Att fastställa

hälsoeffekterna av

shinrin yoku hos

äldre personer med

KOL

Health Effect of Forest

Bathing Trip on Elderly

Patients with Chronic

Obstructive Pulmonary

Disease

Kina

2016

Urval,

Datainsamlings-

metod

N = 20 KOL-

patienter

Randomiserad

kontrollerad

studie

Definition av

shinrin yoku

Ett lugnt och

långsamt besök i

skogen under en

kortare stund

inklusive

aromaterapi med

hälsofrämjande

effekter

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Patienterna delades slumpvis in

i två grupper: en skickades till

skogs och en till stadsmiljö.

Man utförde flödescytometri,

kontrollerade cytokiner,

stresshormoner och humöret

mättes med POMS-test och

jämförde resultatet mellan

grupperna

Shinrin yoku

minskade

inflammations-

framkallande faktorer

och stress hos äldre

med KOL

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Kang, B., Kim, T., Kim, M.

J., Lee, K. H., Choi, S., Lee,

D. H., Kim, H. R., Jun, B.,

Park, S. Y., Lee, S. J., &

Park, S.-B.

Relief of Chronic Posterior

Neck Pain Depending on the

Type of Forest Therapy:

Comparison of the

Therapeutic Effect of Forest

Bathing Alone Versus

Forest Bathing With

Exercise

Att jämföra den

smärtstillande

effekten av endast

shinrin yoku med den

med shinrin yoku

kombinerat med

stretching

N = 64 personer

med nacksmärta >

3 månader, 11

män och 53

kvinnor

Randomiserad

kontrollerad

studie

Skogspromenad

Sydkorea

2015

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Man delade gruppen i två, 32

personer i gruppen med endast

shinrin yoku (FBA) och 32

personer i gruppen med shinrin

yoku och stretching (FBE).

Samtliga personer promenerade

i skogen 2 h varje morgon under

5 dagar. FBE gjorde sedan

stretch-övningar i 4 h.

Mätinstrumenten som användes

var VAS, NDI, EuroQoL, EQ

index, C-ROM och MPQ

Antalet

triggerpunkter

minskade kraftigt hos

FBE jämfört med

FBA men ingen

större skillnad mellan

grupperna vad gällde

övriga skalor (VAS,

NDI, EuroQoL, EQ

index, C-ROM och

MPQ)

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Li, Q., Morimoto, K.,

Nakadai, A., Inagaki, H.,

Katsumata, M., Shimizu, T.,

Hirata, Y., Hirata, K.,

Suzuki, H., Miyazaki, Y.,

Kagawa, T., Koyama, Y.,

Ohira, T., Takayama, N.,

Krensky, A. M., &

Kawada, T.

Att undersöka

effekten av shinrin

yoku på det

mänskliga

immunsystemet

Forest Bathing Enhances

Human Natural Killer

Activity and Expression of

Anti-cancer Protein

Japan

2007

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

N = 12 friska män Besök i

i åldrarna 37-55 år skogsmiljö för

valdes från 3

avslappning och

större företag i

rekreation

Tokyo, Japan

Fältstudie

Genomförande, Analys

3-dagarstur med två

övernattningar i skogsområde.

Skogpromenad på 2,5 km

utövades 2 h den första dagen,

dag 2 både morgon och

eftermiddag. Blodprover togs

före resan på en vanlig

arbetsdag samt dag 2 och 3.

Resultat

Kvalitet

11/12 deltagare hade

mer NK-cellsaktivitet

efter resan, denna

gick upp med ca

50%.

Shinrin yoku ökade

även antalet NK-

celler, perforin,

granulysin och

granzymernas A och

B-celler

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

10)

Li, Q., Morimoto, K.,

Kobayashi, M., Inagaki, H.,

Katsumata, M., Hirata, Y.,

Hirata, K., Shimizu, T.,

Li, Y. J., Wakayama, Y.,

Kawada, T., Ohira, T.,

Takayama, N., Kagawa, T.,

& Miyazaki, Y.

Att undersöka

effekten av shinrin

yoku på NK-celler

hos kvinnor

A forest bathing trip

increases human natural

killer activity and expression

of anti-cancer proteins in

female subjects

Japan

2008

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

N = 13 kvinnliga

sjuksköterskor, ej

gravida, 25-43 år

Fältstudie

Besök i

skogsmiljö i

rekreations- och

avslappnings-

syfte samt en

naturlig

aromaterapi

genom att inandas

fytoncider

Se ovan beskriven metod

(artikel 9)

Resultat

Kvalitet

Shinrin yoku ökade

både antalet NK-

celler samt deras

aktivitet. Denna

effekt höll i sig i

minst sju dagar efter

resan.

Stresshormonen

Adrenalin och

Noradrenalin

minskade rejält

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

11)

Mao, G., Cao, Y., Wang, B.,

Wang, S., Chen, Z., Wang,

J., Xing,W., Ren, X., Lv, X.,

Dong, J., Chen, S., Chen, X.,

Wang, G., & Yan, J.

The Salutary Influence of

Forest Bathing on Elderly

Patients with Chronic Heart

Failure

Att testa hypotesen

att shinrin yoku

skulle vara

välgörande för

personer med kronisk

hjärtsvikt

N = 33 patienter

med kronisk

hjärtsvikt, män

och kvinnor i

åldern 65-80 år

Jämförande studie

Skogsbad/Shinrin

yoku/skogsterapi/

skogshelande

innebär kontakt

med det andliga

som en frisk skog

ger genom en

alldeles naturlig

aromaterapi

Kina

2017

Deltagarna delades in i två

grupper, skogsgruppen med 23

personer och stadsgruppen med

10 personer. Utflykten varade i

fyra dagar, blodprover togs dag

ett och fyra samt självskattning

POMS. Jämförelse mellan

grupperna

Lägre BNP i

skogsgruppen

tillsammans med

lägre nivå cytokiner

och oxidativ stress

och det skyddande

Angiotensin II ökade

i skogsgruppen

jämfört med

stadsgruppen. Det

självskattade humöret

var bättre efter

shinrin yoku med

mindre nedstämdhet,

ilska och oro/ångest

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

12)

Mao, G. X., Lan, X. G., Cao,

Y., Bao, C., Zhuo M., He,

Z. H., Lv, Y. D., Wang,

Y.Z., Hu, X. L., Wang, G.

F., & Yan, J.

Att undersöka de

kortsiktiga

hälsoeffekterna av

shinrin yoku

Effects of short-term forest

bathing on human health in a

broad-leaved evergreen

forest in Zhejiang Province,

China

Kina

2012

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

N = 20 friska

manliga

universitetsstuden

ter

Skogsbad = en

hälsofrämjande

promenad i

skogen

Randomiserad

kontrollerad

studie

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Deltagarna delades slumpvis in i Shinrin yoku

två grupper med 10 personer i minskade oxidativ

varje. Resa i två dagar till

stress och

skogsmiljö/stadsmiljö.

inflammatoriska

Blodprover och POMS-test

faktorer och

gjordes före och efter

poängtalet för

experimentet. Därefter

negativa parametrar

jämförelse mellan grupperna

vad gäller humöret

men ökade känslan

av energi

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

13)

Mao, G.-X., Cao, Y.-B.,

Lan, X.-G., He, Z.-H., Chen,

Z.-M., Wang, Y.-Z., Hu, X.-

L., Yuan-Dong, L.V., Wang,

G.-F., & Yan, J.

Att införskaffa

evidens för shinrin

yoku som en naturlig

behandling mot

hypertoni

Therapeutic effect of forest

bathing on human

hypertension in the elderly

N = 24 äldre

personer (män

och kvinnor, 60-

75 år) med

kronisk hypertoni

Randomiserad

kontrollerad

studie

Skogsbad = att

promenera i

skogen

Kina

2012

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Deltagarna delades slumpvis in i

två grupper med 12 personer i

varje, ena gruppen tillbringade

en vecka i skogsmiljö den andra

i stadsmiljö. Blodprover,

blodtryck + POMS-test togs

före och efter vistelserna,

därefter jämfördes gruppernas

resultat

Både det systoliska

och diastoliska

trycket sjönk i

skogsgruppen så även

cytokin-nivåerna och

humöret förbättrades.

Det framkom att

shinrin yoku minskar

inflammation och

aktiviteten vad gäller

renin-angiotensin-

systemet

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År

14)

Mao, G. X., Cao, Y. B.,

Yang, Y., Chen, Z.

M.,Dong, J. H.,Chen, S. S.,

Wu, Q., Lyu, X. L., Jia, B.

B., Yan, J., & Wang, G. F.

Additive Benefits of Twice

Forest Bathing Trips in

Elderly Patients with

Chronic Heart Failure

Kina

2018

Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Att vidare undersöka

shinrin yokus

varaktiga effekt och

den optimala shinrin

yoku-frekvensen för

hjärtsviktspatienter

N = 33 äldre

patienter med

kronisk hjärtsvikt

Randomiserad

kontrollerad

studie

Skogsbad = att

promenera i

skogen

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Deltagarna delades slumpvis in i

två grupper med 23 personer i

skogsgruppen och 10 i

stadsgruppen för en 4-

dagarsvistelse i skog/stad följt

av en ny 4-dagarstripp igen efter

4 veckor då man delade upp

skogsgruppen som nu bestod av

20 i två grupper med 10 i varje

och jämförde den nya gruppen

som fick stanna i staden med

den nya skogsgruppen. Fastande

blodprover togs före och efter

experimentet

En upprepad shinrin

yoku-session efter

fyra veckor visade en

förbättrad effekt med

fortsatt sjunkande

BNP, oxidativ stress

och inflammatorisk

verksamhet. Studien

visade att fyra veckor

kan vara ett

hälsofrämjande

intervall

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

15)

Morita, E., Naito, M.,

Hishida, A., Wakai, K.,

Mori, A., Asai, Y., Okada,

R., Kawai, S., & Hamajima,

No association between the

frequency of forest walking

and blood pressure levels or

the prevalence of

hypertension in a cross-

sectional study of a Japanese

population

Att undersöka de

icke-tillfälliga

effekterna av shinrin

yoku på förekomsten

av hypertoni och

nivån på

blodtrycksvärde

N = 4666

personer (varav

3174 män och

1492 kvinnor i

åldern 35-69 år)

Tvärsnittsstudie

Japan

2011

Definition av

shinrin yoku

Givande

skogspromenad

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Shinrin yoku-frekvensen

fylldes i av deltagaren via ett

frågeformulär och blodtryck

togs av deltagarna med

automatisk mätare. Med

hypertoni avsåg man ett

systoliskt blodtryck > 140 och

ett diastoliskt > 90. Deltagarna

fick ett schema med olika

shinrin yoku-aktiviteter att

genomföra med särskilda

intervaller åren 2006-2007 som

sedan utvärderades

Shinrin yoku-

frekvensen påverkade

ej förekomsten av

hypertoni eller

blodtrycket på sikt

Hög.

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

16)

Ochiai, H., Ikei, H., Song,

C., Kobayashi, M.,

Takamatsu, A., Miura, T.,

Kagawa, T., Li, Q., Kumeda,

S., Imai, M., & Miyazaki, Y.

Physiological and

psychological effects of

forest therapy on middle-

aged males with high-

normal blood pressure

Att undersöka de

fysiska och psykiska

effekterna av shinrin

yoku på medelålders

män då man endast

testat på yngre män

förut

N = 9 japanska

män i åldern 40-

72 år, de med

läkemedelsbeh.

diabetes,

hyperlipidemi och

hypertoni valdes

bort

Ta det lugnt,

promenera, sitta

och ligga i

skogsmiljö, har

utvecklats till

termen

skogsterapi

Fältstudie

Japan

2015

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Blodtryck, blod-och urinprov

samt POMS, SD och TMD för

att mäta psykologiska faktorer

togs dagen före experimentet

och efteråt. Skogsterapin varade

totalt 4 h 45 min

Både det systoliska

och diastoliska

blodtrycket sjönk

efter shinrin yoku

likaså urin-adrenalin

och serum-kortisol.

Deltagarna kände sig

mer bekväma,

naturliga och

avslappnade och de

negativa känslorna

minskade rejält

Hög.

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

17)

Ohtsuka, Y., Yabunaka, N.,

& Takayama, S.

Shinrin-yoku (forest-air

bathing and walking)

effectively decreases blood

glucose levels in diabetic

patients

Japan

1998

Att undersöka shinrin

yokus påverkan på

blodglukosnivån hos

patienter med

diabetes

N = 87, 29 män

och 58 kvinnor (ej

insulin-

behandlade)

Experimentell och

longitudinell

studie

Behaglig och

uppfriskande

avkoppling och

rekreation i

skogsmiljö, att

bada och

promenera i

skogsluften.

Klimat-och

aromaterapi där

man inandas de

flyktiga ämnen

som träden bildar.

Nio shinrin yoku-tillfällen under

sex år där deltagarna delades

upp och gick antingen tre eller

sex km i skogen beroende på

förmåga. Blodprov togs före och

efter sessionerna. Man mätte

gångtakten – deltagarna skulle

ej bli andfådda

Blodsockernivåerna i

blodet sjönk rejält

efter shinrin yoku –

både efter den kortare

och längre

promenaden

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

18)

Park, B.-J., Tsunetsugu, Y.,

Kasetani, T., Hirano, H.,

Kagawa, T., Sato, M., &

Miyazaki, Y.

Physiological effects of

Shinrin-yoku (taking in the

atmosphere of the forest)--

using salivary cortisol and

cerebral activity as

indicators

Japan

2007

Att undersöka de

fysiska effekterna av

shinrin yoku

N = 12 manliga

universitetsstuden

ter

Randomiserad

kontrollerad

studie

Skapa kontakt

Deltagarna delades upp i två

med naturen och grupper med sex deltagare i

ta in skogsatmos- varje, en skickades till skogs

fären. Shinrin

och den andra till stad för att gå

yoku = En process och sitta i miljön, därefter bytte

där aktiviteter i man så stadsgruppen åkte till

skogsmiljö

skogen och vice versa.

används för att Mätningar gjordes av saliv-

främja den fysiska kortisol, aktiviteten i hjärnans

och psykiska

prefrontala område före och

hälsan

efter experimenten, därefter

jämfördes resultaten.

Aktiviteten

prefrontalt var

betydligt lägre efter

shinrin yoku än

stadsmiljö likaså

koncentrationen av

kortisol i saliven.

Man fick även fylla i

psykologiska

formulär som visade

att de som vistats i

skogen hade ett

betydligt högre värde

vad gällde känslan av

välbefinnande

Hög.

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

19)

Park, B.-J., Tsunetsugu, Y.,

Kasetani, T., Kagawa, T., &

Miyazaki, Y.

The physiological effects of

Shinrin-yoku (taking in the

forest atmosphere or forest

bathing): evidence from

field experiments in 24

forests across Japan

Japan

Att klargöra de

fysiska effekterna av

shinrin yoku

N = 280 manliga

friska studenter

Randomiserad

kontrollerad

studie

Skogsbada: skapa

kontakt med

naturen och ta in

skogs-atmosfären.

En process vars

intention är att

förbättra

individens

mentala och

fysiska mående

Experimenten gjordes i 24 olika

skogar med 12 deltagare för

varje område, sex av dessa

vistades i skogsmiljö och sex i

stadsmiljö sedan bytte

deltagarna miljö och resultaten

jämfördes. Man mätte hjärtrytm,

puls, blodtryck och saliv-

kortisol

Vistelse i skogsmiljö

ökade aktiviteten i

det parasympatiska

nervsystemet och

dämpade det

sympatiska. Shinrin

yoku bidrog till lägre

saliv-kortisol, lägre

puls och lägre

hjärtfrekvens jämfört

med vistelse i

stadsmiljö

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

2010

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

20)

Song, C., Ikei, H., Park, B.-

J., Lee, J., Kagawa, T., &

Miyazaki, Y.

Psychological Benefits of

Walking through Forest

Areas

Japan

2018

Att klargöra de

psykiska fördelarna

av kortare

skogspromenader

samt undersöka

sambandet mellan

den psykiska

responsen och nivån

och typen av ångest

(trait anxiety)

N = 585 manliga

friska studenter

Randomiserad

kontrollerad

studie

Skogspromenad

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Från 2005-2013 genomfördes

experiment i 52 skogs-och

stadsområden med 12 deltagare

för varje område som slumpvis

delades in i två grupper, sex

personer åkte till skogs och sex

till stad första dagen, den andra

dagen fick grupperna byta miljö.

Psykologiska tester (POMS +

STAI) genomfördes före och

efter experimenten, därefter

jämfördes resultaten mellan stad

och skog

Vistelse i skogen

minskade flertalet

negativa känslor

såsom nedstämdhet,

irritation, förvirring

m.fl. Ju mer

ångestbesvär desto

bättre effekt speciellt

svaren i POMS

gällande nedstämdhet

och man identifierade

ett tydligt samband

mellan svaren i

POMS och STAI

efter shinrin yoku

(mer välbefinnande -

> mindre ångest)

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År

21)

Song, C., Ikei, H., Kagawa,

T., & Miyazaki, Y.

Effects of Walking in a

Forest on Young Women

Japan

2019

Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Att utvärdera de

fysiska och psykiska

effekterna av kortare

skogspromenader hos

unga kvinnor

N = 60 kvinnor

Randomiserad

kontrollerad

studie

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Skogsbada = att ta

in skogsatmos-

fären

72 deltagare fördelades i sex

grupper med 12 personer i varje

som fick åka till sex olika

skogs-och stadsområden

därefter delades gruppen i två –

6 personer vistades i stad och 6

personer i skog första dagen

därefter byte. Hjärtrytm,

blodtryck och puls togs före och

efter experimentet likaså POMS

och STAI-test. Därefter

jämfördes grupperna. P.g.a. fel i

datainsamlingen analyserades

och jämfördes endast resultaten

från 60 deltagare

Skogspromenad

ökade aktiviteten i

det parasympatiska

nervsystemet

samtidigt som det

minskade aktiviteten i

det sympatiska. Puls

och hjärtrytm gick

ned. Deltagarna

kände betydligt mer

välbefinnande och

avkoppling efter

promenad i skogen än

i staden

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

22)

Takayama, N., Korpela, K.,

Lee, J., Morikawa, T.,

Tsunetsugu, Y., Park, B.-J.,

Li, Q., Tyrvainen, L.,

Miyazaki, Y., & Kagawa, T.

Att undersöka

välbefinnandet efter

att ha spenderat en

kortare stund i

skogen (promenad +

tittat på utsikten)

N = 45 manliga

studenter

Randomiserad

kontrollerad

studie

Emotional, restorative and

vitalizing effects of forest

and urban environments at

four sites in Japan

Japan

2014

Definition av

shinrin yoku

Skogspromenad

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Deltagarna åkte till fyra olika

områden efter att ha delats upp i

fyra grupper med 11-12

personer i varje. 5-6 vistades i

skogen/staden den första dagen

och bytte miljö dag 2 för att

undvika bias. Frågeformulär

angående mående – ROS och

SVS före, under och efter

experimentet – POMS och

PANAS före och efter, därefter

jämfördes resultaten mellan

grupperna

Känslor av

kraft/energi och

positivitet likaså den

subjektiva känslan av

återhämtning och

vitalitet ökade i

skogsmiljö jämfört

med urban miljö

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Författare, Titel, Land, År Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

23)

Tsunetsugu, Y., Park, B.-J.,

Ishii, H., Hirano, H.,

Kagawa, T., & Miyazaki, Y.

Physiological effects of

Shinrin-yoku (taking in the

atmosphere of the forest) in

an old-growth broadleaf

forest in Yamagata

Prefecture, Japan

Att undersöka shinrin N = 12 manliga

yokus fysiska effekter studenter i åldern

i en specifik

21-23 år

skogsmiljö

Randomiserad

kontrollerad

studie

Bada i

skogsmiljö, ta in

skogens atmosfär

och förvänta sig

en potentiell

botande eller

terapeutisk effekt

Deltagarna delades in i två

grupper, ena dagen stad den

andra skog eller tvärtom för att

undvika bias. EKG, blodtryck

och puls, kortisol och

immunoglobulin från saliv m.m.

togs före och efter experimentet

+ frågeformulär mående,

därefter jämfördes gruppernas

resultat

Blodtryck och puls

var betydligt lägre

likaså

koncentrationen av

kortisol i saliven efter

skogsbad. Känslorna

av välbefinnande,

lugn och att känna sig

uppfriskad var högre

i skogsgruppen

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Japan

2007

Författare, Titel, Land, År Syfte

24)

Yu, C-P., Lin, C.-M., Tsai,

M.-J., Tsai, Y.-C., & Chen,

C.-Y.

Effects of Short Forest

Bathing Program on

Autonomic Nervous System

Activity and Mood States in

Middle-Aged and Elderly

Individuals

Att undersöka

känslomässiga

förändringar och

förändringar det

autonoma

nervsystemet efter

shinrin yoku

Taiwan

2017

Urval,

Datainsamlings-

metod

Definition av

shinrin yoku

N = 128

medelsålders och

äldre (43 män och

85 kvinnor, 45-86

år)

Skogsbad

Experimentell

design

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

En 2,5 km skogspromenad med

shinrin yoku-guide under två

timmar. Blodtryck, puls,

hjärtrytm likaså sinnesstämning

undersöktes före och efter

shinrin yoku-sessionen

Efter skogsbad:

blodtryck och puls

gick ner. POMS och

STAI visade på

ökade positiva

känslor och

välbefinnande och

lägre ångestnivå men

inga större

förändringar i det

autonoma

nervsystemet

Hög

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Artikel hittad via manuell sökning

Författare, Titel, Land, År

25)

Bielinis, E., Takayama, N.,

Boiko, S., Omelan, A., &

Bielinis, L.

The effect of winter forest

bathing on psychological

relaxation of young Polish

adults

Polen

2018

Syfte

Urval,

Datainsamlings-

metod

Att undersöka

betydelsen av

skogsbad vintertid för

människors psykiska

mående

N = 62 unga

vuxna (män och

kvinnor)

medelådern var

runt 21 år

Experimentell

studie

Definition av

shinrin yoku

Genomförande, Analys

Resultat

Kvalitet

Skogsbad, en

interaktion mellan

skog och

deltagare, att ta in

skogsatmosfären

Deltagarna delades slumpvis in i Skogsbad förbättrade

två grupper, med 13 kvinnor

humöret, känslan av

och 18 män i varje. 15 min

kraft/energi och

promenad därefter 15 min titta positiva känslor

på skogsutsikt eller stadsutsikt. samtidigt som de

POMS, PANAS, SVS och ROS negativa känslorna

ifylldes före och efter

minskade jämfört

experimenten, därefter

med ”stadsbad”

sammanställdes och jämfördes

gruppernas resultat

Hög.

(Utifrån

trovärdighetsbe-

greppen:

tillförlitlighet,

verifierbarhet,

pålitlighet och

överförbarhet)

Bilaga 2. Analysförfarandet gällande shinrin yokus at-

tribut, förutsättningar och empiriska kännetecken

Definierande attribut = rosa markering, förutsättningar = gul markering och empiriska

kännetecken = blå markering. Därefter ringades de komponenter in som flertalet källor

hade gemensamt. (Grön markering = shinrin yokus konsekvenser vilka markerades i

dessa källor för att få överblick och undvika förvirring under analysprocessen. I resulta-

tet utgår konsekvenserna enbart ifrån de vetenskapliga artiklarna i Bilaga 1).

Bilaga 3. Exempel på kliniska implikationer i form av

olika patientfall

För barnfamiljen med högt tempo. Småbarnsföräldrar är ofta stressade (A. K. Johans-

son, 2013) och kan därför behöva en stunds lugn kanske på tumanhand om barnvakt

finns, annars tillsammans med barnen som kan utforska naturen exempelvis genom lek.

Här är det främst upplevelsen och att bara vara som är tanken, att minska skadliga in-

tryck och bara vara i nuet. Finns enskilda behov tas dessa upp med personen i fråga och

skogsbadet anpassas därefter.

För den betygsstressade gymnasieeleven som älskar att träna men ogillar skogen.

Naturmiljöer ger en mer positiv kroppsuppfattning (Swami, Barron, & Furnham, 2018)

och utegym är ett alternativ om man vill styrketräna utomhus. Här är de avslappnande,

hälsofrämjande och stärkande effekterna i fokus och det är där krutet bör ligga. Som

lockbete för att få personen att komma ut kan informeras om alla fördelar att vara utom-

hus såsom att studierna kan bli lättare då man blir mer koncentrerad. Enligt Yamaguchi,

Deguchi och Miyazaki (2006) är träning i skogsmiljö bättre då man slipper stadens

buller och stress. Personen kan exempelvis träna ”som vanligt” men avsluta med shinrin

yoku som en skön nedvarvning. Uppstår träningsvärk kan terapin kombineras med

stretching för smärtlindrande effekt.

För den ambitiösa arbetsmyran som ”gått in i väggen”. Avslappning och stärkande

verkan i fokus även här och behandlingen utformas därefter, eventuellt med inslag av

yoga eller annan meditation. Sjukskrivning och/eller kuratorssamtal bör kompletteras

med shinrin yoku på recept för återhämtning. Ju svårare stress desto bättre resultat. Om

utbrändheten beror på något ytterligare förutom arbete, exempelvis en avslutad relation

eller andra känslomässiga svårigheter, kan naturen dessutom bidra med mindre grubb-

lande (Bratman, Hamilton, Hahn, Daily, & Gross, 2015).

För den 54-åriga kvinnan som återhämtar sig efter cytostatikabehandling. Naturen

har visat sig vara den viktigaste copingstrategin för cancerdrabbade (Ahmadi &

Ahmadi, 2015) och bör användas precis så. Här inkluderas samtliga delar i shinrin yoku

på samma villkor vad gäller behandlingens utformning och ges som kompletterande re-

habilitering i samband med och efter avslutade cytostatikabehandlingar. Cytostatika är

påfrestande för kroppen, orken, immunförsvaret och humöret (Nygren, 2018). Något

vackert och lugnande att vila ögonen på skulle kunna skingra tunga tankar och fytonci-

derna kan göra gott med väldoft och bidra till ett starkare immunförsvar. Kontakten med

naturens andlighet kan bidra till att lättare hantera existentiella tankar och precis som

shinrin yoku finns här många möjligheter till anpassningar. Vissa väljer kyrkan, andra

skogen medan somliga menar att andligheten blir mindre abstrakt i naturen och därför

tar gudstjänsten med sig ut (Bynert, 2005).

För den överviktige, äldre mannen med hypertoni. Här är främst den medicinskt pre-

ventiva delen central då shinrin yoku sänker blodtrycket och hjälper kärlen att slappna

av. Forskning visar att ökade kortisolvärden under lång tid, exempelvis på grund av

långvarig stress, leder till att fler av kroppens celler omvandlas till fettceller (Bahrami-

Nejad et al., 2018). Shinrin yoku sänker bevisligen kortisolnivån och motionerande i

dagsljus har visat sig ge bättre effekt på övervikt än träning inomhus (Dunai et al.,

2007). Således torde kombinationen motion och skogsbad vara framgångsrik som kom-

plettering till blodtryckssänkande läkemedel och en välbalanserad kost.

För den som drabbats av sorg som inte tycker att han/hon orkar med eller klarar

av något. Shinrin yoku kan alla utföra oavsett ålder eller fysisk status. Programmets fo-

kus ligger främst på naturupplevelsen och det stärkande och då främst dess effekt på de-

pressiva symtom. Inte sällan blir änkor/änklingar ensamma och nedstämda efter att part-

nern gått bort. Som komplement till samtal och eventuell antidepressiv medicin ges

skogsbad på recept. Ett alternativ är att inrätta en skogsbadsgrupp på vårdcentralen pre-

cis som man gjort med stavgång (Berglund, 2017). Således blir det ett sätt att må fysiskt

och psykiskt bättre och samtidigt träffas och umgås. Att gå i grupp i naturen har visat

sig bidra med fler hälsofördelar än att gå i grupp i stadsmiljö (Marselle et al., 2013).

För distriktssköterskan själv och kollegorna. Genom att sakta gå en runda i sko-

gen/parken efter arbetet finns möjlighet till reflektion – centralt inom omvårdnad för att

kunna stödja patienter och närstående vid ohälsa enligt Svensk sjuksköterskeförening

(2016) och att hämta kraft. Shinrin yoku innebär att inte alltid ha ett särskilt syfte såsom

exempelvis träning (Li, 2018) utan i detta fall är det främst det avstressande och av-

slappningen som eftersträvas. Ett enkelt och kostnadseffektivt sätt för vårdpersonal att

må bättre, ta hand om sig själva och i bästa fall undvika sjukskrivning.