Polisutbildningen vid Umeå universitet
Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete
Vårterminen, 2010
Rapport nr. 595
Da´ktylos skopi´a
Cesar Saliba
Klas Redenfors
Rapportnr: 595
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte
1.3 Frågeställningar
2. Teori
3. Metod
4. Resultat
4.1 Trälister
4.2 Papper
4.3 Kartong
4.4 Organiskt material
4.5 Övriga tester
5. Diskussion
6. Referenser
7. Tackord
8. Bilaga 1. Fotostativ
9. Bilaga 2. Spårsäkring papper
10. Bilaga 3. Spårsäkring blöt kartong
11. Bilaga 4. Spårsäkring torr kartong
1-2
3
4
5
6-9
10-11
12-14
12
12-13
13
13-14
14
15-17
18
19
Rapportnr: 595
Sammanfattning
Arbetet är en studie för att försöka klargöra hurvida man kan säkra fingeravtryck med hjälp av enkla
beprövade metoder samt nya och icke beprövade metoder. Dessa metoder är Kolpulvermetoden,
Järnpulvermetoden samt den mindre prövade metoden med flytande kolpulver på porösa material
såsom kartong och papper. För att kunna ge en förklaring till hur fingeravtryck säkras och lagras är
det viktigt att gå in på bakgrunden till de biologiska faktorerna. De historiska faktorerna för hur
fingeravtryck uppmärksammades under mitten av 1800-talet som en unik identifieringsmetod och hur
man idag säkrar fingeravtryck och identifierar med hjälp av dessa. Bilder förekommande i arbetet,
påvisar huvudsatserna, om hurvida ett fingeravtryck är oföränderligt och är ej likt något annat
fingeravtryck. Tester som har utförts för att se hur fingeravtryck säkrats har kartlagts i arbetet i
speciella tabeller. Dessa bör granskas med de kort som bifogas som bilaga då det annars kan vara svårt
att tolka avtryckens kvalité. En sakkunnig (Thomas hoff, SKL) har inspekterat dessa och gett en
preliminärbedömning om fingeravtrycken hade kunnat användas vid eventuell spårning i ett skarpt
fall. Resultaten har redovisats i tabeller under ”resultat” och de har benämnts med siffor och inte
hurvida de blev godkända eller ej. Avslutningsvis har en diskussion förts om hurvida arbetet fallit ut
på önskad väg. Vilka mål som har uppnåtts, respektive vilka mål som inte har uppnåtts. Vad som kan
ha påverkat utöver de faktorer som tillsattes under avtrycksprocessen, samt om metoderna hade kunnat
göras på ett annorlunda sätt eller med andra förutsättningar. Huvudsakligen var intresset att
förutsättningarna skulle vara så likt verkligheten som möjligt, därav de speciella testmetoderna.
Rapportnr: 595
1. Inledning
Rättvisa inom rättsväsendet innefattar flera faktorer men en av de säkraste är daktyloskopin
(läran om fingeravtryck). Daktyloskopi består av två huvudsatser: ”Det gives ej två identiska
fingeravtryck” och ”Fingeravtrycken äro oföränderliga”, (Handbok i Kriminalteknik, Harry
Söderman och Ernst Fontell, 1930). Den första huvudsatsen kunde redan under tidigt 1900-tal
påvisas med efterforskning och matematiska uträkningar. En sydamerikansk forskare
beräknade på 20 karakteristiska punkter i varje fingeravtryck och jämförde med dåtidens
befolkning på jorden och fick fram att en upprepning av papillarmönster hos en individ
upprepas endast vart 4,660,337:e århundrade. Dock kunde detta endast bevisas teoretiskt men
det som kunde styrka hans beräkningar var att bland de miljontals fingeravtryck som
registrerats kunde man inte hitta två likadana fingeravtryck.
Andra huvudsatsen påvisades i slutet av 1800-talet av antropologen Welker då han vid 34 års
ålder tog ett avtryck av sin egen handflata för att jämföra med ett avtryck av handen 41 år
senare och fann att papillarmönstret ej hade förändrats.
1
Rapportnr: 595
Världens första fingeravtrycksregister upprättades i Argentina av en tjänsteman, anställd vid
polisen, vid namn Juan Vucetichs. Den svenska polisen var lite senare med att upprätta ett
sådant register men år 1906 i Stockholm bestämde man att börja registrera de första
individerna.
Ur ett historiskt perspektiv har fingeravtryck använts väldigt länge. Redan under 1850-tal i
sydostasien använde man finger- och handavtryck för att signera avtal sinsimellan. Det var
under denna tidsperiod då en man vid namnet Herschel upptäckte att de avtryck han hade i sin
”handavtrycksbok” var alla olikt varandra. Herschel menade att linjerna på fingertopparna
alltid slingrade sig på ett eget sätt och han kunde därigenom lära sig att känna igen individer
med hjälp av deras fingerbilder. (Spåren som avslöjar, Jürgen Thorvald,1967).
Ett av de första stegen för att hitta en person som utsatt en annan för brott är en så kallad
brottsplatsundersökning. Allteftersom den kriminaltekniska delen på brottsplatser utvecklats
och genomgått en enorm utveckling de senaste åren har också fler personer kunnat lagföras.
Naturligtvis så tänker man i första hand på DNA när det pratas om utveckling inom det
kriminalteckniska området, men det finns ändå några grundläggande metoder som fortfarande
är väldigt säkra och det är fingeravtryck. Trots att metoderna är över hundra år gamla så håller
de fortfarande måttet och alltjämt jämna steg med DNA-bevis när det gäller att hitta personer
misstänkta för brott. Den gamla beprövade metoden kallas Daktyloskopi och är fortfarande en
av de absolut bästa metoderna för att binda en misstänkt till brottet.
2
Rapportnr: 595
1.1 Bakgrund
De dokumenterade fallen med fingeravtryck, som är kända för västvärlden, härrör från tidigt
1800-tal. Dock tror man att fingeravtryck varit känt i öst mycket längre än vad den
västerländska dokumenteringen säger. Detta baseras på hörsägen om att affärsavtal beseglats,
likaså äktenskap med både finger- och handavtryck.
Annat som visar att finger- och handavtryck uppmärksammats tidigare än 1800-talet är bland
annat upptäckten på ön Gavr´Inis i Morbikanbukten. Där upptäckte man inristade mönster av
bågar, ringar och ormliknande figurer i en gravkammare. Mönstren uppmärksammades som
vanlig konst men senare kom man att förstå att det föreställde papillarmönster.
Det tidigaste kända fallet då handavtryck uppmärksammats var första århundradet efter kristus
då den romerske juristen Quintilian höll ett försvarstal ”Handavtrycket på väggen” för en
blind man. På brottsplatsen hittade man blodiga handavtryck på väggarna. Den blinde mannen
beskylldes för att ha mördat sin far och sedan famlat sig fram mot dörren, varpå han ska ha
lämnat dessa avtryck. Dock gjordes inga identifieringsförsök med dessa avtryck.
3
Rapportnr: 595
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att med endast tillgängligt kriminaltekniskt material, för enskild
polisman, kunna utveckla nya och enkla metoder för att säkra fingeravtryck. Material som vi
testar är grundläggande och kan användas av enskild polisman.
Även att försöka komma fram till om det finns någon bra metod för att säkra fingeravtryck på
material där spårsäkring anses svår. Vi valde det här arbetet för att kunna lära oss mer om den
grundläggande kriminaltekniska delen på en brottsplats och med förhoppningar om att kunna
få större insikt i hur man säkrar fingeravtryck.
4
Rapportnr: 595
1.3 Frågeställningar
Kan man säkra fingeravtryck på kartong?
Vad är det som gör varje fingeravtryck unikt?
Har fingeravtryck bra motståndskraft mot kontaminering såsom väta?
Vilket av materialen spårtejp eller vit mikrosil ger bäst resultat då det gäller
fingeravtryckssäkring?
Kan man säkra fingeravtryck på blöta föremål med den basala utrustning som varje polisman
har tillgång till?
Kan det vara lika bra kvalité på fingeravtrycken då en polisman istället för en
kriminaltekniker säkrar avtrycket?
5
Rapportnr: 595
2. Teoridel
Anlagen till fingrar och tår uppkommer under tidigt fosterstadium. När dessa utvecklas bildas
små ”kuddar” på fingertopparna som sedermera kommer att bilda de karakteristiska
papillarlinjerna. Dessa ”kuddar” uppkommer även på handflator, tår samt fotsulorna.
Papillarmönstren anses som färdigutvecklade under 17:e fosterveckan. Papillarlinjerna som är
oföränderliga och unika återbildas under hela individens livstid (Grundläggande
Kriminalteknik, Jan Olsson & Thomas Kupper, 2009).
Huden består av tre lager och dessa heter epidermis(överhud), dermis(läderhud) och
subcutis(underhud). Uppbyggnaden av papillarlinjerna sker i botten av epidermis vilket också
är där alla hudens celler nybildas. Då dessa nya celler bildas förskjuts de upp mot ytan vilket
är en tidsprocess som tar ca 30 dygn.
Det som bestämmer vad en individ får för papillarmönster är ”kuddarnas” placering på
fingertopparna. De papillarmönster som kan uppstå är Bågmönster vid lågt centralt placerad
”kudde”, Slingmönster vid en sidoförskjutning av ”kudden” eller Virvelmönster vid en högt
centralt placerad ”kudde”.
Som tidigare har nämnts är Daktyloskopin läran om fingeravtryck. Enligt denna lära är
mönstren på fingertopparna det kvalitativa värdet medan det kvantitativa värdet är antalet
papillarlinjer som korsas av en tänkt linje mellan inre och yttre terminus. För att säkert kunna
identifiera ett avtryck måste speciella detaljer i fingeravtrycket kunna urskiljas och detta
definieras som detaljvärdet.
6
Rapportnr: 595
Då en individ skall identifieras med fingeravtryck tas avtryck från den misstänktes samtliga
fingrar. Avtrycken registreras digitalt eller på blankett (daktylogram). I Sverige är det
Rikskriminalpolisens Nationella Fingeravtrycks Avdelning, NFA, som har hand om registret.
Fingeravtryck som säkrats och skall jämföras med redan registrerade fingeravtryck sker via en
dator. Den slutliga identifieringen måste ändå ske manuellt på grund av rättssäkerheten. En
annan viktig detalj inom rättssäkerheten när det gäller fingeravtryck är att det i de flesta länder
krävs minst tolv olika detaljer i ett fingeravtryck för att den skall kunna ge en godkänd
identifiering. Denna metod användes även i Sverige men har övergetts för en metod som gör
en samlad bedömning av fingeravtrycket. Exempel på vad som kan ingå i den samlade
bedömningen kan vara galtondetaljer, porstruktur, papillarlinjernas form , ärr och sjukliga
förändringar samt annan permanent information.
Olika typer av avsatta fingeravtryck som kan förekomma kan vara plastiska, färgade, etsade,
avtryck i damm eller latenta avtryck. Vad som menas med dessa grupperingar är på vilket sätt
ett fingeravtryck har avsatts och på vilken typ av material.
Det finns även flera metoder då det handlar om säkringen av fingeravtrycken. Dessa delas in i
pulvermetoder samt kemiska metoder. Pulvermetoderna är kolpulvermetoden, flytande
kolpulver, järnpulvermetoden och fluorescerande pulver. De kemiska metoderna är tex
CNA(cyanoacrylatester) så kallat superlim, Ninhydrin, DFO och Silvernitrat.
De kemiska metoderna innehåller ofta giftiga ämnen vilket kräver laboratoriemiljö för att
utföra testerna. Detta utförs av utbildad personal tex kriminaltekniker från SKL(Statens
7
Rapportnr: 595
Kriminaltekniska Laboratorium). De metoder som en polisman kan använda sig utav ute i fält
är pulvermetoderna som inte är hälsovådliga.
Kolpulver fungerar bäst på hårda ytor så som tex trä, glas och målade burkar det vill säga
föremål som ofta har en slät yta. Då någon typ av kolpulver används på en brottsplats bör den
undersökande individen ta hänsyn till platsen som används för att utföra testerna för att inte
smutsa ner mer än nödvändigt. De avtryck som framkallas med kolpulver säkras oftast med
spårtejp men detta förutsätter att ytan på föremålet är slät annars kan fingeravtrycket förstöras.
Vid grövre ytor kan man använda dentalmassa det vill säga vit mikrosil vilket är ett
lämpligare alternativ. Avtryck som säkras fästs på ett så kallat spårkort som skall fyllas i
noggrant.
Järnpulver är lämpligt att använda på alla typer av hårda ytor men även på vissa metalliska
ytor såsom ölburkar. Järnpulver får inte användas på elektroniska föremål som tex telefoner
och datorer eller annan elektronisk utrustning då järnpulver leder elektricitet och det kan vara
direkt farligt.
En annan aspekt som bör betänkas är att järnpulver kan orsaka rostskador vilket betyder att en
undersökande individ skall ta hänsyn till plats vid användandet av järnpulver. Metoden med
järnpulver kan även användas på våta porösa ytor som tex papper och kartong. Det våta
föremålet får då yttorka för att sedan penslas med järnpulvret (Fälthandbok för
Kriminaltekniska platsundersökningar, SKL, 2002.80).
En tredje metod som en polisman kan använda ute på fält är flytande kolpulvermetoden. Detta
lämpar sig bäst på blöta ytor. Föremålet spolas sedan rent och på så sätt framkallas befintliga
fingeravtryck. Avtrycken som säkras med denna metod ute i fält kan inte säkras på något
annat sätt än genom fotografering då spårtejpen eller den vita mikrosilen inte fungerar på
blöta ytor.
Ett fingeravtryck har ett högt bevisvärde även om bara delar av avtrycket blivit säkrat.
Avtrycket måste innehålla, som tidigare nämnts, ett flertal karakteristiska detaljer för att en
sakkunnig skall kunna ge en rättssäker bedömning. Då fingeravtrycket säkrats fästs denna på
ett så kallat spårkort. Det som sedan krävs är uppgifter om var, när och av vem som säkrat
fingeravtrycket fylls i på spårkortet. Texten på spårkortet skall kombineras med en skiss på
föremålet, som man säkrade fingeravtrycket på, och en markering om var på föremålet
fingeravtrycket satt. Vid en bristande redovisning av ett fingeravtrycksspår får fingeravtrycket
8
Rapportnr: 595
ringa eller inget värde. Dokumentationen är viktig för varje enskilt fall och beviskedjan får
under inga omständigheter brytas mellan brottsplats till domstol.
9
Rapportnr: 595
3. Metod
Föremål som fingeravtryck avsattes på var trä, papper, kartong och organiskt material.
Material som användes för att framkalla och säkra fingeravtrycken från dessa föremål var
kolpulver, järnpulver, fingeravtryckstejp(spårtejp), vit mikrosil(dentalmassa), flytande
kolpulver samt fotografi. Fotografi användes för att säkra fingeravtrycken på en del av
föremål på grund av att det inte gick att använda spårtejp eller vit mikrosil.
Testpersonerna fick avsätta fingeravtryck på alla föremål i torrt skick. Fingeravtrycken
framkallades med kolpulver/järnpulver och Zephyrpensel/magnetpensel. Utförandet gick
tillväga på så sätt att kolpulverburken skakades varpå locket skruvades av för att med
Zephyrpenseln lätt kunna vidröra locket och på så sätt undvika för mycket kolpulver, vilket är
lätthänt om penseln doppas i burken. Risken med för mycket kolpulver kan vara att förstöra
avtrycket då överflödigt kolpulver fungerar som slipmedel mot avtrycket. Zephyrpenseln skall
sedan vidröra föremålet med försiktighet i en roterande rörelse mellan fingrarna och skruvas
över den yta som skall undersökas. Zephyrpenseln skall endast användas tills dess att
avtrycket framträder.
Magnetpenseln till skillnad från Zephyrpenseln doppas i järnpulverburken för att fånga upp
järnpulvret. Detta stryker man sedan försiktigt över avtrycket. Då avtrycket framträtt återför
man överflödigt järnpulver till burken.
Då fingeravtrycken framkallades användes spårtejp/vit mikrosil för att säkra avtrycken.
Tejpen användes på så sätt att pappersdelen avlägsnades och tejpen med klistersidan lades
över avtrycket och försiktigt avlägsnades för att hela avtrycket skulle säkras. Den vita
mikrosilen blandades med ”hardener” och kunde med spateln försiktigt appliceras över
avtrycket. Blandningen fick sedan torka i några minuter innan det kunde avlägsnas, från det
undersökta föremålet, med det säkrade avtrycket. Efter att fingeravtrycken säkrades fästes
spårtejpen samt den vita mikrosilen på spårkort. Varje spårkort kom att innehålla tre
fingeravtryck då det avsattes tre fingeravtryck för varje test.
Samma metod användes återigen på ovannämnda föremål varpå enda skillnaden var att
föremålen fick ligga i en hink fylld med vatten efter att fingeravtrycken avsattes på dessa. Då
föremålen togs ur vattnet fick dessa torka innan avtrycken säkrades med ovannämnda metod.
10
Rapportnr: 595
Föremål som behandlades med flytande kolpulver kunde inte säkras på annat sätt än med
fotografi. Det flytande kolpulvret applicerades på det blöta föremålet. Sedan spolades
överflödigt kolpulver bort med vanligt vatten tills dess att fingeravtrycket framträdde.
Föremålet fick sedan torka innan fingeravtrycket kunde säkras. Detta gick till på så sätt att en
kamera monterades över en ljuskälla. Kamerans lins pekade vinkelrätt ner mot ljuskällan som
belystes med två andra ljuskällor i 45 graders vinkel. För att säkra avtrycket placerades
föremålet, efter att ha fått torka, på ljuskällan vinkelrätt under kameran. Se bilaga 1
En viktig faktor i dessa tester var tidsaspekten. Detta redovisas närmare i resultatdelen.
11
Rapportnr: 595
4. Resultat
Siffrorna 001-042 utgör numren på spårkorten. De flesta spårkort innehåller tre stycken
säkrade fingeravtryck medan resterande innehåller två fingeravtryck.
4.1 Trälister (Torrt) Kolpulver
Vit Mikrosil
Tid(min) 15
001
30
002
60
003
(Blött)
15
007
30
008
60
009
Spårtejp
004
005
006
010
011
012
De första testerna som utfördes var de på torra samt blöta trälister. Tidsaspekten var ännu en
viktig faktor och kom att spela en viktig roll i bevarandet av fingeravtrycken. Samma tester
utfördes återigen för att kunna jämföra kvalitén av fingeravtryckssäkringen mellan spårtejpen
och den vita mikrosilen.
4.2 Papper Kolpulver
Vit Mikrosil
Spårtejp
Torrt
013
016
Blöt(Flytande kolp.) 014(Foto)
017 (Foto)
BlötTorkat(1,5 h i vatten) 015
018
12
Rapportnr: 595
Tester utfördes på vanliga vita A4 ark där jämförande mellan torra och blöta ark kom att ge
olika resultat. Det som dock gav bäst resultat var de blöta arken som behandlades med
flytande kolpulver. Samma tester utfördes återigen för jämförandet mellan spårtejpen och den
vita mikrosilen men den bästa säkringsformen var fotograferingen av ark 014 och 017.
4.3 Kartong Kolpulver
Vit Mikrosil
Spårtejp
Torrt
019
022
Blöt(Flytande kolp.)
BlötTorkat
020(Foto)
021
023(Foto)
024
Kartong som användes i testerna var av vanligt förekommande typ. Även i dessa tester
gjordes jämföranden som ovan. Bäst resultat gav metoden med flytande kolpulver och
säkringen med fotografering.
4.4 Organiskt Material(Blad) Kolpulver
Vit Mikrosil
Spårtejp
Torrt
025
028
Blöt(Flytande kolp.)
BlötTorkat
026(Foto)
027
029(Foto)
030
Tester på organiskt material utfördes med liknande metoder och jämföranden(torrt-blött) som
ovan. Dock gav inga av dessa tester något banbrytande resultat.
Organiskt Material (Smalblad) Kolpulver
Torrt
Vit Mikrosil
032
Spårtejp
035
Blöt(Flytande kolp.)
BlötTorkat
033(Foto)
034
036(Foto)
037
13
Rapportnr: 595
Dessa tester gav samma resultat som de tidigare på organiskt material det vill säga mindre bra
resultat.
Organiskt Material (smalblad) Järnpulver
Vit Mikrosil
Spårtejp
Torrt
038
039
Organiskt Material(blad)Järnpulver
Vit Mikrosil
Spårtejp
Torrt
040
041
Tester på organiskt material utfördes även med järnpulver metoden vilket gav något bättre
resultat än kolpulver metoden. Jämföranden i dessa tester var främst att se skillnaden mellan
järnpulver och kolpulver samt skillnaden mellan den vita mikrosilen och spårtejpen. Faktorer
som tid och väta togs ingen hänsyn till. Erfarenheter efter testerna på organiskt material visar
att det är lämpligast att utbildad personal på SKL säkrar fingeravtrycken i kontrollerad miljö
på kemisk väg.
4.5 Extra tester
Trälist Kolpulver Vit Mikrosil
Rinnande vatten i 90 min.
042
Kartong Flytande Kolpulver
Foto
Torrt
031
Då trälister i vatten fortfarande gav bra resultat oavsett den korta tidsaspekten var det
intressant att jämföra med den typ av väta, som i detta fall, kontinuerligt rinnande vatten i ca
90 min på trälisten. Resultat visade att rinnande vatten har en kraftigt negativ effekt på avsatta
fingeravtryck. Dessa fingeravtryck säkrades endast med den vita mikrosilen då den ger bättre
resultat än spårtejp. Blöt kartong behandlad med flytande kolpulvermetoden gav väldigt bra
resultat. Detta ledde till att även torr kartong testades med samma metod men då blev
resultatet betydligt sämre.
14
Rapportnr: 595
5. Diskussion
Det övergripande resultatet av vårt arbete är att vi har lyckats besvara på vår frågeställning
samt syftet med arbetet. Svaren på frågeställningen och syftet förekommer fortlöpande i
teori- och resultatdelen. En av våra hypoteser var att kunna säkra fingeravtryck på vanligt
förekommande material som ej tidigare har testats i någon större utsträckning, exempelvis
kartong. Dessa kommer vi att redovisa tillsammans med övriga resultat i denna delen av
arbetet och diskutera de olika testerna på varje föremål.
De första testerna valde vi att utföra på målat trä (trälister) med kolpulvermetoden. Det som vi
tyckte var intressant var att jämföra skillnaderna mellan torrt och blött trä samt tidsaspekten.
En tredje faktor vi valde att ta hänsyn till var säkringsmetoden av dessa fingeravtryck det vill
säga användandet av spårtejp och dentalmassa(vit microsil). Resultaten vi fick fram var att
fingeravtrycken i alla dessa fall blev godkända för vidare granskning, enligt sakkunnig
kriminaltekniker Thomas Hoff.
Då testerna med trälisterna i väta gav så bra resultat ville vi jämföra detta med att ha
trälisterna under rinnande vatten under en viss bestämd tid, i detta fall 90 min. Resultatet blev
bättre än vi hoppades på då vi lyckades säkra stora delar av varje avtryck. Dock visade
testerna med trälisterna i väta bättre resultat då vattnet inte hade samma påverkan på
avtrycken.
Efter de första testerna valde vi att prova fingeravtryckssäkring på vanliga vita A4 ark. Under
dessa tester använde vi oss utav kolpulvermetoden och säkrade fingeravtrycken även här med
spårtejp och dentalmassa. Vi ville jämföra kvalitén på fingeravtryck säkrade på torra, blöta
och ark som fick torka efter att ha legat i blöt i 90min. Resultaten vi fick fram visade att den
bästa metoden var då vi framkallade fingeravtrycken på blöta ark med flytande kolpulver.
Dessa ark fick sedan torka för att avtrycken skulle kunna säkras med foto. Se bilaga 2
De andra resultaten med papper blev delvis användbara men det var inga bra resultat i
jämförelse med den flytande kolpulvermetoden. Denna metod hade vi inte testat tidigare och
resultatet blev, enligt Thomas Hoff, väldigt bra och skulle resulterat i nationellt sökbara
avtryck om avtrycken hade ingått i ett riktigt mål.
15
Rapportnr: 595
Tredje testomgången valde vi att göra tester på kartong som var ett av huvudmålen med
arbetet. Vi utgick från samma faktorer som med testerna för papper och även här var det
blandade resultat. Ännu en gång var det flytande kolpulver i kombination med foto som gick
segrande ur striden. Dock gav den vita microsilen några godkända avtryck. Se bilaga 3
Efter att ha utfört testerna på papper och kartong var det tydligt vilken metod som gav bäst
resultat och det var flytande kolpulver i kombination med foto. Dock ville vi testa denna
metod på torr kartong för att jämföra skillnaden mellan resultatet av den blöta kartongen och
resultatet av den torra kartongen. Metoden med den blöta kartongen gav överlägset bättre
resultat än den torra kartongen. Se bilaga 4
Ytterligare en intressant idé var att försöka säkra fingeravtryck på organiskt material då dessa
material kan vara vanligt förekommande i bostäder där brott sker.
Vi utgick från tanken att inbrottstjuven väljer att flytta på växterna i fönstret då denne bryter
sig in i bostaden. Anledningen till att vi testade växtdelen och inte själva krukan var att den
som bryter sig in troligtvis tänker på att inte ta på krukan för att inte lämna några
fingeravtryck.
Tyvärr visade det sig svårt att säkra fingeravtryck på organiskt material med kol- och
järnpulvermetoden. Även om järnpulver gav bättre resultat än kolpulver får man troligtvis
bättre resultat om man säkrar fingeravtrycken på kemisk väg, men detta är endast
spekulationer.
Då vi har gjort liknande tester under utbildningen visste vi att dentalmassa är ett ”säkert kort”
då det gäller att säkra fingeravtryck men vi trodde inte att den skulle gå att använda på så
många olika föremål samt tillsammans med de olika metoderna. Spårtejp är dock inte att
underskatta då det undersökta föremålet har en slät och fin yta. Då gav även spårtejpen bra
och godkända resultat.
Den metod som gav bäst resultat var som tidigare nämnt flytande kolpulver men det var ingen
metod som vi trodde på innan vi fick fram resultaten. Metoden tillsammans med materialen
som den testades på dvs kartong och papper blev, enligt oss själva, den stora framgången med
vårt arbete. Syftet med arbetet var ju att försöka utveckla en ny och enkel metod för att säkra
16
Rapportnr: 595
fingeravtryck och det tycker vi att vi har lyckats med även om metoden inte har testats i någon
större utsträckning för att få det erkännande som den förtjänar.
Utöver intresset för detta arbete var vårt syfte och förhoppning att lära oss mer om
kriminalteknik och det tycker vi att vi har gjort. Det negativa är att vi har haft begränsat med
tid för att få göra arbetet mer omfattande då det gäller mängden av tester. Vi hade gärna velat
testa att säkra fingeravtryck med andra ämnen än som ingår i vår utrustning, nämligen vanliga
hushållsprodukter.
17
Rapportnr: 595
6. Referenser
Grundläggande kriminalteknik, Jan Olsson och Thomas Kupper, Jure förlag AB
Stockholm 2009
Spåren som avslöjar, Jürgen Thorwald, Bohuslänningens AB, Uddevalla 1967
Handbok i kriminalteknik, Harry Söderman och Ernst Fontell, Isaac Marcus Boktryckeri,
Stockholm 1930
Fälthandbok för kriminaltekniska platsundersökningar, SKL-Kriminaltekniska
laboratoriet, Linköpings tryckeri AB, 2002.80
18
Rapportnr: 595
7.
Tack till
Kriminaltekniker Thomas Hoff
19
Rapportnr: 595
Bilaga 1. Fotostativ
Kamera riktad nedåt mot ljuskällan
Ljuskällor riktade mot objektet som ska fotograferas
Ljuskälla riktat mot kameran (belyser objektet underifrån)
Rapportnr: 595
Bilaga 2. Spårsäkring papper
Rapportnr: 595
Bilaga 3. Spårsäkring blöt kartong
Rapportnr: 595
Bilaga 4. Spårsäkring torr kartong